Under World Intellectual Property Day (den 26 april 2012) som hålls på WIPO:s (World Intellectual Proerty Organization) huvudkontor i Geneve kommer Steve Jobs alla immateriella rättigheter att ställas ut.
Utställningen påbörjas den 30 mars och avslutas den 26 april 2012.
Under utställningen kommer man kunna beskåda de närmare 300 patent som bär Steve Jobs namn samt många utav de varumärken Apple innehar.
Utställningen organiseras av WIPO och USPTO (det amerikanska patentverket) tillsammans.
WIPO är ett FN-organ som är ansvarig för internationella varumärken. Det är genom WIPO man ansöker om internationellt varumärkesskydd vilket brukar benämnas det s.k. Madridsystemet.
Är du intresserad av att utöka ditt varumärkesskydd till andra länder är det ett kostnadseffektivt sätt att söka varumärkesskydd internationellt via Madridsystemet istället för att söka i varje land för sig.
Kontakta oss så berättar vi mer.
Källa: WIPO Pressrelease, PR/2012/706, 29 mars 2012
PR/2012/706
torsdag 29 mars 2012
fredag 23 mars 2012
Varumärket PROFFSHJÄLPEN gick inte att registrera för vissa tjänster
Till Patent- och registreringsverket (PRV) inkom en ansökan om varumärkesregistrering av varumärket PROFFSHJÄLPEN för bland annat rådgivning för underhåll, renovering och sanering av fastigheter, samt reparation och uppförande av byggnationer.
Efter sedvanlig handläggning publicerades varumärket och den tre månader långa invändningsperioden började löpa. Under denna tid inkom en invändning mot varumärkesansökan.
Invändaren ansåg bland annat att varumärket PROFFSHJÄLPEN inte borde varumärkesregistreras eftersom märket var beskrivande för de sökta varorna och tjänsterna. Invändaren ansåg därför att märket saknade särskiljningsförmåga.
Vid sin bedömning av invändningen ansåg PRV att varumärket var beskrivande för de sökta tjänsterna "rådgivning för underhåll, renovering och sanering av fastigheter, samt reparation och uppförande av byggnationer". Anledningen var att orddelen "PROFFS" och "HJÄLP" var en sammansättning av två orddelar som tillsammans angav tjänsternas beskaffenhet.
Innehavaren överklagade PRV:s beslut till Patentbesvärsrätten (PBR) som också ansåg att varumärket var beskrivande för de nämnda tjänsterna. Däremot ansåg PBR att varumärket PROFFSHJÄLPEN inte var beskrivande för målarfärger och härdare av målarfärger samt vissa tapeter. PBR beslutade därmed att varumärkesregistreringen skulle bestå avseende dessa varor.
Vill du ha hjälp med att ansöka om varumärkesskydd så att du slipper onödiga invändningar? Tar du hjälp av oss ser vi till att dina kostnader att ansöka om varumärkesskydd blir välinvesterade.
Kontakt oss här.
Rättfallsnr: PBR Mål nr. 11-014
Källa: BlendowLexnova
Efter sedvanlig handläggning publicerades varumärket och den tre månader långa invändningsperioden började löpa. Under denna tid inkom en invändning mot varumärkesansökan.
Invändaren ansåg bland annat att varumärket PROFFSHJÄLPEN inte borde varumärkesregistreras eftersom märket var beskrivande för de sökta varorna och tjänsterna. Invändaren ansåg därför att märket saknade särskiljningsförmåga.
Vid sin bedömning av invändningen ansåg PRV att varumärket var beskrivande för de sökta tjänsterna "rådgivning för underhåll, renovering och sanering av fastigheter, samt reparation och uppförande av byggnationer". Anledningen var att orddelen "PROFFS" och "HJÄLP" var en sammansättning av två orddelar som tillsammans angav tjänsternas beskaffenhet.
Innehavaren överklagade PRV:s beslut till Patentbesvärsrätten (PBR) som också ansåg att varumärket var beskrivande för de nämnda tjänsterna. Däremot ansåg PBR att varumärket PROFFSHJÄLPEN inte var beskrivande för målarfärger och härdare av målarfärger samt vissa tapeter. PBR beslutade därmed att varumärkesregistreringen skulle bestå avseende dessa varor.
Vill du ha hjälp med att ansöka om varumärkesskydd så att du slipper onödiga invändningar? Tar du hjälp av oss ser vi till att dina kostnader att ansöka om varumärkesskydd blir välinvesterade.
Kontakt oss här.
Rättfallsnr: PBR Mål nr. 11-014
Källa: BlendowLexnova
onsdag 14 mars 2012
Firmanamn måste användas för att vara giltiga - detta rättsfall ger några exempel
Precis som för varumärken måste firmanamn användas för att man skall kunna hävda ensamrätt till sitt firmanamn.
Firmalagens 16 a § 1 st. stipulerar att en registrering av en firma kan hävas om innehavaren inte gjort, vad man kallar "verkligt bruk" av sitt firmanamn i Sverige för den verksamhet som den är registrerad för. Detta måste ske inom fem år från den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem år i följd.
Vad verkligt bruk innebär framgår av förarbetena. Där sägs det att reglerna om användningstvång som gäller för varumärken och den rättspraxis som finns på området från Högsta domstolen och EU-domstolen i huvudsak ska vara vägledande även på firmaområdet.
Användningstvånget för varumärken, s.k. verkligt bruk, har prövats i flera rättsfall från såväl Högsta domstolen som EU-domstolen. EU-domstolen fastslog i en dom den 11 mars 2003 i målet C-40/01, Ansul BV mot Ajax Brandbeveiliging BV att begreppets innebörd utgår från varumärkets grundläggande funktion att ge konsumenterna garantier om produktens ursprung (den s.k. ursprungsangivelsefunktionen, se t.ex. EU-domstolens dom den 22 september 2011 i målet C-323/09, Interflora Inc. m.fl. mot Marks & Spencer plc m.fl. p. 37 f f.).
I det förvarande målet, som nådde enda upp till Högsta domstolen, yrkade firman NonStop Television 7.0 AB att firmaregistreringen TV 7 Stockholm Aktiebolag skulle hävas på grund av att namnet inte hade använts och att användningstvånget därmed inte var uppfyllt.
När det gällde att bedöma om verkligt bruk gjorts av firmanamnet TV 7 Stockholm Aktiebolag inledde Högsta domstolen med att konstatera att bedömningskriterierna skulle utgång från firmans huvudsakliga funktion, nämligen att identifiera den näringsverksamhet som näringsidkaren bedriver.
Därefter ansåg domstolen att begreppet verkligt bruk inte kunde förstås på riktigt samma sätt som verkligt bruk för varumärken. Detta eftersom firmans huvudsakliga funktion är en annan än varumärkets funktion (se ovan). Dessutom används firmanamnet till att identifiera innehavaren i många olika sammanhang, både privat- och offentligrättsliga, exempelvis när näringsidkaren ingår avtal eller uppträder som part i rättegång.
Högsta domstolen fortsatte:
"En nödvändig förutsättning för att kravet på verkligt bruk i firmalagen ska vara uppfyllt är att näringsidkaren under den relevanta tidsperioden inte bara använt firman i olika sammanhang, t. ex. i reklam, avtal och dylikt, utan också använt firman just för sådan verksamhet som den registrerats för. Ett grundläggande krav är alltså att bolaget faktiskt bedriver verksamhet under firman; det räcker inte att firman har använts utan det ska finnas ett samband mellan firmaanvändningen och den registrerade verksamheten (jfr prop. 1974:4 s. 223)".
Firmanamnet TV 7 Stockholm Aktiebolag var registrerat för tv-sändningar och därmed förenlig verksamhet. Domstolen ansåg att det var visat att firmanamnet hade använts för sådan verksamhet, inklusive webb-tv-sändningar, som syftat till att förbereda för tv-sändningar.
När det gällde verkligt bruk av firmanamnet TV 7 Stockholm Aktiebolag ansåg domstolen att kravet på verkligt bruk av firman var uppfyllt. Firmanamnet hade nämligen använts i avtal med det bolag som bland annat utfört webb-tv-sändningar samt i årsredovisningarna under de aktuella åren och i de redovisade kontakterna med myndigheter.
Vill du veta mer om firmanamn eller varumärken kan du kontakta oss här.
Rättfallsnr: Högsta domstolen T 1408-09
Källa: Blendow Lexnova
Firmalagens 16 a § 1 st. stipulerar att en registrering av en firma kan hävas om innehavaren inte gjort, vad man kallar "verkligt bruk" av sitt firmanamn i Sverige för den verksamhet som den är registrerad för. Detta måste ske inom fem år från den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem år i följd.
Vad verkligt bruk innebär framgår av förarbetena. Där sägs det att reglerna om användningstvång som gäller för varumärken och den rättspraxis som finns på området från Högsta domstolen och EU-domstolen i huvudsak ska vara vägledande även på firmaområdet.
Användningstvånget för varumärken, s.k. verkligt bruk, har prövats i flera rättsfall från såväl Högsta domstolen som EU-domstolen. EU-domstolen fastslog i en dom den 11 mars 2003 i målet C-40/01, Ansul BV mot Ajax Brandbeveiliging BV att begreppets innebörd utgår från varumärkets grundläggande funktion att ge konsumenterna garantier om produktens ursprung (den s.k. ursprungsangivelsefunktionen, se t.ex. EU-domstolens dom den 22 september 2011 i målet C-323/09, Interflora Inc. m.fl. mot Marks & Spencer plc m.fl. p. 37 f f.).
I det förvarande målet, som nådde enda upp till Högsta domstolen, yrkade firman NonStop Television 7.0 AB att firmaregistreringen TV 7 Stockholm Aktiebolag skulle hävas på grund av att namnet inte hade använts och att användningstvånget därmed inte var uppfyllt.
När det gällde att bedöma om verkligt bruk gjorts av firmanamnet TV 7 Stockholm Aktiebolag inledde Högsta domstolen med att konstatera att bedömningskriterierna skulle utgång från firmans huvudsakliga funktion, nämligen att identifiera den näringsverksamhet som näringsidkaren bedriver.
Därefter ansåg domstolen att begreppet verkligt bruk inte kunde förstås på riktigt samma sätt som verkligt bruk för varumärken. Detta eftersom firmans huvudsakliga funktion är en annan än varumärkets funktion (se ovan). Dessutom används firmanamnet till att identifiera innehavaren i många olika sammanhang, både privat- och offentligrättsliga, exempelvis när näringsidkaren ingår avtal eller uppträder som part i rättegång.
Högsta domstolen fortsatte:
"En nödvändig förutsättning för att kravet på verkligt bruk i firmalagen ska vara uppfyllt är att näringsidkaren under den relevanta tidsperioden inte bara använt firman i olika sammanhang, t. ex. i reklam, avtal och dylikt, utan också använt firman just för sådan verksamhet som den registrerats för. Ett grundläggande krav är alltså att bolaget faktiskt bedriver verksamhet under firman; det räcker inte att firman har använts utan det ska finnas ett samband mellan firmaanvändningen och den registrerade verksamheten (jfr prop. 1974:4 s. 223)".
Firmanamnet TV 7 Stockholm Aktiebolag var registrerat för tv-sändningar och därmed förenlig verksamhet. Domstolen ansåg att det var visat att firmanamnet hade använts för sådan verksamhet, inklusive webb-tv-sändningar, som syftat till att förbereda för tv-sändningar.
När det gällde verkligt bruk av firmanamnet TV 7 Stockholm Aktiebolag ansåg domstolen att kravet på verkligt bruk av firman var uppfyllt. Firmanamnet hade nämligen använts i avtal med det bolag som bland annat utfört webb-tv-sändningar samt i årsredovisningarna under de aktuella åren och i de redovisade kontakterna med myndigheter.
Vill du veta mer om firmanamn eller varumärken kan du kontakta oss här.
Rättfallsnr: Högsta domstolen T 1408-09
Källa: Blendow Lexnova
tisdag 6 mars 2012
ICA vann inte invändning mot det internationella varumärket IKARIMI
Till Patent- och registreringsverket (PRV) inkom en invändning mot att det internationella varumärket IKARIMI skulle varumärkesregistreras i Sverige. Ica-bolagen Ica AB och Ica Norge AS ansåg nämligen att varumärket IKARIMI var förväxlingsbart med deras varumärke ICA.
PRV ansåg inte att märkena var tillräckligt lika för att risk för förväxling skulle föreligga och avslog därför invändningen.
Ica-bolagen överklagade då till Patentbesvärsrätten (PBR).
PBR ansåg i likhet med PRV att varumärkena inte var förväxlingsbara. Den internationella varumärkesregistreringen IKARIMI registrerades därför i Sverige.
Vill du vet mer om internationellt varumärkesskydd eller om att invända mot en varumärkesansökan? Kontakt oss här.
Rättfallsnr: PBR Mål nr. 10-257
Källa: BlendowLexnova
PRV ansåg inte att märkena var tillräckligt lika för att risk för förväxling skulle föreligga och avslog därför invändningen.
Ica-bolagen överklagade då till Patentbesvärsrätten (PBR).
PBR ansåg i likhet med PRV att varumärkena inte var förväxlingsbara. Den internationella varumärkesregistreringen IKARIMI registrerades därför i Sverige.
Vill du vet mer om internationellt varumärkesskydd eller om att invända mot en varumärkesansökan? Kontakt oss här.
Rättfallsnr: PBR Mål nr. 10-257
Källa: BlendowLexnova
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
