Astrid Lindgren gick inte att varumärkesskydda

PRV (Patent- och registreringsverket) har avslagit en ansökan om varumärkesskydd för namnet Astrid Lindgren för bland annat annat vetenskapliga och teknologiska tjänster samt design och utveckling av datahårdvara och mjukvara i klass 42.

PRV ansåg att märket uppfattades som namnet på den välkända och avlidna författarinnan Astrid Lindgren samt att märket var förväxlingsbart med tidigare varumärkesregistreringar för samma namn.

Beslutet överklagades men avslogs av PBR (Patentbesvärsrätten).

Rättsfall: PBR 09-176

Källa: Blendow Lexnova

Lag om ändring i firmalagen (1974:156)

Lag om ändring i firmalagen (1974:156) utfärdad den 9 december 2010.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156) dels att 5, 6 och 23 §§ ska upphöra att gälla, dels att 2–4, 7, 8, 10, 15–18, 20, 22, 24 och 25 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tjugoen nya paragrafer, 2 a, 16 a–16 q och 28–30 §§, samt närmast före 16, 16 b, 16 c, 17, 28 och 30 §§ nya rubriker av följande lydelse.

För hela lagtexten se: http://rixlex.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:156

Red Bull kunde inte stoppa Bad Bull

Företaget Red Bull GmbH invände hos Patent- och registreringsverket (PRV) mot att varumärkesansökan för BAD BULL skulle registreras. PRV avslog dock invändningen varpå Red Bull överklagade till Patentbesvärsrätten (PBR).

I PBR vidhöll Red Bull vid sitt yrkande att varumärket BAD BULL ENTERTAINMENT (nr 387726) skulle upphävas då det förelåg förväxlingsbarthet med gemenskapsvarumärkena nr 3629342 (figurmärke i form av en ”dubbeltjur”), RED BULL i figur (nr 3350501) och RED BULL (nr 4096665), samt de internationella varumärkesregistreringarna BULL (nr 867085) och BAD BULL (nr 790135).

Red Bull höll fast vid att varumärket RED BULL hade kommit att bli ett välkänt varumärke för såväl energidrycker som idrotts- och underhållningsverksamhet och att märket RED BULL även hade använts i en sådan utsträckning för tävlingar, evenemang m.m. att det hade inarbetats för dylika tjänster i klass 41.

Red Bull anförde även en ny grund, nämligen att varumärket BULL hade kommit att bli ett välkänt varumärke för sportdrycker och att märket BULL även var inarbetat för bl.a. idrottsaktiviteter, evenemang och nöjestjänster.

PBR anförde i sina domskäl att det framgick av utredningen att varumärket Red Bull hade använts i Sverige i mer än tio år och att bolaget hade marknadsfört sin energidryck i en betydande omfattning. Marknadsföringen syntes ha lett till resultatet att drycken fått stort genomslag bland unga och unga vuxna men att omsättningskretsen bestod av befolkningen i stort och av alla ålderskategorier.

Efter en sammantagen bedömning att utredningen ansåg PBR att utredningen inte gett något säkert stöd för slutsatsen att RED BULL var väl ansett för vare sig energidrycker eller idrotts- och underhållningsverksamhet. Varumärket kunde heller inte anses vara inarbetat för sådana varor och tjänster.

Mot bakgrund av det ovan sagda fann PBR att märket BAD BULL ENTERTAINMENT distansierat sig såväl visuellt, fonetiskt och konceptuellt från Red Bulls märken innehållande märkesdelen RED BULL eller bilden av en ”dubbeltjur” och ansågs därför inte vara förväxlingsbart med dessa. Samma bedömning gjordes angående förväxlingsbarheten med gemenskapsvarumärket RED BULL (nr 52803).

Patentbesvärsrätten konstaterade således att det inte förelåg likhet i varumärkesrättslig mening mellan de dryckesvaror i klass 32 som de internationella registreringarna BULL och BAD BULL avsåg och de tjänster i klass 41 som märket omfattade. Därmed var de motstående märkena inte förväxlingsbara. Överklagandet lämnades därmed utan bifall.

Se inlägg om att Apples varumärken representerar mer än 75 % av det samlade börsvärdet

Patent- och registreringsverkets utbildningsansvarig, Magnus Leijel, bloggar på PRV bloggen om att kunskap är ett företags viktigaste framgångsfaktor.

Bland annat skriver han att varumärken är en av de absolut viktigaste företagstillgångarna och tar Apple som exempel.

För ungefär 10 år sedan var Apple uträknad men idag toppar Apple allas önskelistor. De slutade sälja teknik och började sälja idén om att de som använder deras prylar är människor som kan förändra världen.

Nu är Apples varumärken en av de absolut viktigaste företagstillgångarna och sägs representera mer än 75 % av det samlade börsvärdet.

Mer info och källa; http://prvbloggen.se/2011/01/19/kunskap-viktigaste-framgangsfaktorn/

Damjacka - inte upphovsrättsligt skyddat enligt Svea hovrätt

Saken i Svea hovrätt gäller huruvida Jofamas damjackan "Maja"kan anses utgöra ett alster av brukskonst och därmed ett upphovsrättsligt skyddat verk enligt 1 § Upphovsrättslagen.

Hösta domstolen har i ett tidigare rättsfall (NJA 1995 s. 164) funnit att modeprodukter kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd på samma sätt som annan brukskonst. Originellt och självständigt skapade plagg som fått en individuell och konstnärlig formgivning ska kunna komma i åtnjutande av upphovsrättsligt skydd. Däremot bör skydd inte komma i fråga för sådana alster som enbart bygger på fackkunskap, god smak och enkla variationer av välkända modeidéer av mer rutinartad karaktär (se även det s.k. Mini Maglite-målet NJA 2009 s. 159).

En grundläggande förutsättning för att ett verk ska åtnjuta upphovsrättsligt skydd är
alltså att verket är originellt. Med originalitet avses krav på verkets ursprunglighet och
individualitet. Verket ska härröra från upphovsmannen som ett resultat av en personlig
och skapande insats. En obearbetad återgivning av något ur det sk. allmänna formförrådet
medför ingen upphovsrätt (se Levin, Lärobok i Immaterialrätt, 9:e uppl. 2007,
s. 77).

I den avkunnade domen finner Hovrätten att damjackan Maja visar exempel på enkla variationer av välkända modeidéer än sådan särprägel och originalitet som krävs för upphovsrättsligt skydd.

Till skillnad från tingsrätten anser hovätten därför inte att jackan Maja utgör ett upphovsrättsligt skyddat alster av brukskonst. Frågan om intrång uppkom därför inte.

Se rättsfall Svea hovrätt T 106-10.

Domännamnet sverigedemokrater.se överfördes inte efter beslut till Sverigedemokraterna

I ett fattat beslut av det alternativa tvistlösningsförfarandet för domännamn - ATF - fick Sverigedemokraterna inte rätt till domännamnet sverigedemokrater.se.

Sverigedemokraterna yrkade på att domännamnet skulle överföras då de ansåg att domännamnet sverigedemokrater.se var förväxlingsbart med föreningens registrerade namn hos Skatteverket.

De framförde bland annat att hemlig information om Sverigedemokraterna lagts ut på sajten och att den som registrerat domännamnet inte har någon som helst koppling till
partiet.

Tvistlösaren var dock av en annan uppfattning och framförde följande;

"En ideell förening som bedriver näringsverksamhet kan, enligt 2 § firmalagen jämförd med 2 § första stycket 3 handelsregisterlagen, vinna skydd för sin firma som genom registrering i handelsregistret, som förs av Bolagsverket. Vidare kan en ideell förening som bedriver näringsverksamhet vinna skydd för sin firma som näringskännetecken genom inarbetning. I svensk rätt finns dock inget skydd för en ideell förenings namn genom registrering hos Skatteverket på det sätt som Sverigedemokraterna synes ha velat göra gällande."

Sverigedemokraternas yrkande om överföring av domännamnet sverigedemokrater.se avslogs därför.

Rättsfall ATF nr. 432.

En mening om varför man skall registrera sitt varumärke

Därför att man då är försäkrad om att man kan fortsätta att sälja sin produkt/tjänst under just det märket och på så sätt har man skyddat den viktiga länken, genom varumärket, mellan produkten och kunden och då kan ingen sätta stopp för den försäljningskanalen!

Referenslänkar - inte upphovsrättsintrång

Bolaget Retriever tillhandahåller en lista med länkar till artiklar via sin nätbaserade sök- och bevakningstjänst. När bolagets kunder klickar på länkarna länkas han eller hon vidare till respektive hemsida där artiklarna kan läsas i webbversion. Vidare kan de som tecknat avtal läsa artiklarna som printmaterial genom att kunden via länkarna förflyttas till en norsk server där artiklarna finns hos företaget Mediearkivbolaget.

Fyra journalister menade att Retriever hade gjort intrång i deras upphovsrätt genom att bolaget gjort artiklarna tillgängliga för allmänheten och krävde ersättning.

Inledningsvis konstaterade Tingsrätten i domen att det konstituerar tillgängliggörande i upphovsrättslagens mening om ett litterärt verk läggs ut på en webbsida tillgängligt för en internetanvändare.

Frågan var då om Retriever kunde hållas ansvarig för intrång som ägt rum vid den så kallade transmissionen av artiklarna till användare av Retrievers söktjänst, alltså när en användare klickar på den länk till artikeln som Retriever tillhandahållit och förflyttats till en annan internetadress, en tidnings hemsida eller Mediearkivbolagets hemsida.

Tingsrätten fann dock att denna typ av länkning är vad man kallar referenslänkar, som enligt doktrinen inte utgör offentligt framförande eller tillgängliggörande för allmänheten genom överföring. Retriever hade därför inte gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång.

Käromålen avslogs därför i sin helhet.

Rättsfall nr. Stockholms tingsrätt T 7263-07, T 7265-07, T 7540-07, T 7550-07

Källa: Blendow Lexnova 2010-06-17

Upphovsrättsintrång för exemplarframställning av datorprogram

Fyra personer utvecklade ett datorprogram och system som genom en källkod på en CD-skiva möjliggör nedladdning av musik direkt från radion till mobiltelefonen.

De företag där dessa fyra personer arbetade på försattes dock i konkurs och upphovsrätten till datorprogrammet såldes vidare.

Efter försäljningen lanserade de fyra personerna en liknande tjänst. Köparen av upphovsrätten till datorprogrammet stämde då de fyra i domstol och yrkade att tingsrätten skulle förbjuda det nystartade företaget och företrädare att framställa exemplar av eller göra det möjligt för annan att framställa exemplar av den källkod som datorprogrammet avsåg.

I sitt domskäl ansåg tingsrätten att det var ytterst osannolikt att två experter oberoende av varandra skulle åstadkomma exakt likadana tekniska lösningar genom hela programmet. Därmed konstaterar rätten att datorprogrammet uppnått verkshöjd och var upphovsrättsligt skyddat.

Eftersom exemplarframställningen hade skett uppsåtligen förbjöds det nystartade företaget och dess fyra företrädare vid vite att framställa exemplar av eller att göra det möjligt för annan att framställa exemplar av källkoden. Ett skadestånd utdömdes om 425 000 kronor att betalas solidariskt.

Källa: Blendow Lexnova 2010-12-28

2010 - Rekordår för OHIM

Trots den globala ekonomiska recessionen avslutade OHIM (den europeiska varumärkesmyndigheten) året 2010 med rekordsiffror gällande antalet ansökningar om gemenskapsvarumärken.

Det totala antalet ansökningar om gemenskapsvarumärke slutade på ca 98.000, det högsta resultatet någonsin.

Källa: Alicante News, december 2010.