torsdag 28 oktober 2010

Vadret.se kunde inte varumärkesregistreras

Patent- och registreringsverket, PRV, avslog varumärkesansökan för märket vadret.se för bland annat annons- och reklamverksamhet i klass 35, datorstödd sändning av meddelanden och bilder i klass 38 och väderprognoser i klass 42. Beslutet grundade sig på att det sökta märket saknade särskiljningsförmåga.

PRV ansåg nämligen att internetadresser ofta byggs upp med ett beskrivande ord åtföljt av en toppdomän. Eftersom det sökta märket omfattar tjänsterna väderprognoser och meterologisk information anger märket tjänsternas innehåll.

Då patentbesvärsrätten, PBR, delar PRV:s bedömning bifölls inte överklagan.

Källa: PBR 09-135

tisdag 26 oktober 2010

Cirkus Maximus bröt inte mot upphovsrättslagen

Under början av 2008 anlitade Cirkus Maximus en artist som uppträdde i en spiraldräkt inspirerad av leksaken Slinky, spiralen som kan "gå" nedför trappor.

En amerikansk artist som sedan slutet av 1980-talet upprätt med samma slags spiraldräkt i ett cirkusnummer ansåg sig ha upphovsrätt till verket och stämde för upphovsrättsintrång.

Cirkus Maximus hävdade att den amerikanske artistens cirkusnummer saknade verkshöjd, att hans föreställning inte utgjorde något originalnummer eller egen uppfinning eftersom en annan grupp hade utvecklat samma cirkusnummer långt före amerikanen.

Uddevalla tingsrätt fann att den av Maximus anställde artistens och amerikanske artistens cirkusnummer i allt väsentligt var desamma och att framträdandet var så pass konstnärligt att det i och för sig rymdes inom vad upphovsrättslagen menar med konstnärliga verk.

Tingsrätten fann dock att åklagaren inte motbevisat att den första gruppen redan gjort framträdandet. Eftersom det inte var visat att den amerikanske artistens framträdande var originellt och självständigt kunde inte framträdandet anses ha verkshöjd varför det inte heller var styrkt att Cirkus Maximus gjort sig skyldig till brott mot upphovsrättslagen.

Tingsrätten ogillar därav såväl åtalet som den amerikanske artistens skadeståndstalan.

Källa: Uddevalla tingsrätt Mål nr. B 3770-09.


måndag 25 oktober 2010

Grahnemo resp. Granemo ej förväxlingsbart med Granmo

Den 20 juli 2009 inkom en ansökan till Patent- och registreringsverket, PRV, om namnändring till Grahnemo respektive Granemo. PRV avslog ansökan om namnändring då verket ansåg att de sökta efternamnen var förväxlingsbara med det redan existerade efternamnet Granmo.

Grunden för beslutet var att PRV ansåg att h:et inte ändrade uttalat mellan de sökta efternamnet samt att e och noll som mellanstavelse i ett tvåstavigt efternamn enligt praxis är lätt förväxlingsbart.

Patentbesvärsrätten, PBR, undanröjde dock det överklagade beslutet och återförvisade ärendet till PRV.

Domstolen ansåg att det sökta namnet Grahnemo skiljde sig visuellt från det existerande efternamnet. Domstolen ansåg vidare att det i vanligt vårdat tal också finns en fonetisk skillnad som blir extra tydlig då det sökta namnet innehåller ytterligare en stavelse jämförelse med Granmo.

Efter en sammantagen bedömning ansåg därför domstolen att de sökta efternamnet inte var förväxlingsbart med Granmo.

Källa: Mål nr. PBR 10-009


onsdag 20 oktober 2010

Färgen rosa - inget varumärkesskydd för Aftonbladet

Aftonbladet Hierta AB ansökte om varumärkesskydd för färgen rosa för sporttidningar i klass 16 och publicering av elektroniska tidskrifter avseende sport i klass 41.

Patentbesvärsrätten (PBR) fann i likhet med Patent- och registreringsverket (PRV) att färgen rosa som kan användas som bakgrundsfärg i tidskrifter, i sig inte har sådan särskiljningsförmåga att den kan registreras som varumärke för vare sig sporttidningar eller publicering av elektroniska tidskrifter avseende sport.

Aftonbladet kunde heller inte visa på att färgen blivit inarbetad även ifall omfattande material presenterats.

Kärnan i rättsfallet: Omsättningskretsen (d.v.s. konsumenterna) uppfattar inte färgen som ett varukännetecken utan snarare som en del av formgivningen.

Källa: PBR Mål nr. 06-366

måndag 18 oktober 2010

Svenska varumärkesregistret - en förbättring

Det kan inte ha undgått någon att PRV:s sökbara varumärkesregister har förbättrats. Sökmotorn har breddats och nu går det att få mer information om svenska, europeiska och internationella varumärken samtidigt.

Bland annat kan man se avbildningar av figurmärken och fullständiga varuförteckningar (d.v.s. varor och tjänster). Man kan också söka med trunkering (*), söka på innehavare, ombud och på ansökningsnummer.

Vidare kan man söka på vad som inkommit under en viss klass under en speciell tidsperiod samt citeringssökning, d.v.s. vad som hittades vid granskning.

Även en engelsk version har tillkommit.

Källa: prv.se


lördag 16 oktober 2010

Mivitotal och Multitotal är inte förväxlingsbara

En oenig Hovrätt fann att varumärket Multitotal inte är förväxlingsbart med Mivitotal. Därmed är det avgjort att Cederroth inte gjort sig skyldigt till varumärkesintrång genom marknadsföringen av kosttillskottet Multitotal.

Hovrätten ansåg nämligen att tonvikten skulle läggas vid Mivi respektive Multi eftersom total är en beståndsdel som inte är ägnad att särskilja varornas kommersiella ursprung.

Vid en sammantagen bedömning fann hovrätten, med hänsyn till den låga märkeslikheten, att Multitotal trots en hög varuslagslikhet inte är förväxlingsbart med Mivitotal. En av domarna var skiljaktig och ville fastställa tingsrättens dom.

Då Högsta domstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd står hovrättens avgörande fast.

Källa: Dagensjuridik.se 2010-10-13


onsdag 13 oktober 2010

Erhållit falsk faktura?

Precis som PRV (Patent- och registreringsverket) har vi tidigare varnat för falska fakturor som rör avgifter för ansökningar. Oftast är dessa falska fakturor utformade på så sätt att de lätt kan förväxlas med brev från olika myndigheter. Bland annat kan vissa fakturor på ett mycket enkelt sätt förväxlas med brev från WIPO (den internationell varumärkesmyndigheten).

Svensk Näringsliv har upprättat en lista på företag som ofta förekommer i klagosammanhang. Svensk Handels varningslista bedömer företag utifrån marknadsrättsliga grunder, det vill säga huruvida företagets marknadsföring och beteende på marknaden är seriöst. Du kan hitta Svenskt Näringslivs kriterier som ligger till grund för publiceringarna på listan samt de företag som anses uppfylla dessa kriterier.

Detta hittar du på http://www.svenskhandel.se/Vi-arbetar-med/Sakerhet/Varningslistan/

Källa: prv.se samt svenskhandel.se

tisdag 12 oktober 2010

OHIM har fått ny president!

António Serge De Pinho Campinos, från Portugal efterträder Wubbo de Boer, som OHIM:s nya president. Han påbörjade sitt nya arbete den 1 oktober 2010.

António Campinos kommer direkt från OHIM:s administrativa nämnd och har en bred internationell kunskap inom immaterialrätt.

Källa: OHIM


torsdag 7 oktober 2010

Fallet Audi - skydd av slogan

När det gäller att skydda en slogan skall man tänka på att en slogan inte skall vara beskrivande för dess varor och tjänster, att frasen därför skall inneha för registrering erforderlig särskiljningsförmåga.

För att belysa problematiken kring varumärkesskydd av slogans tittar vi på fallet C-398/08 då Audi ville utöka utöka sitt befintliga europeiska varumärkesskydd för sloganen "VORSPRUNG DURCH TECHNIK", alltså "Försprång genom teknik" för en mängd varor och tjänster.

Audi hade nämligen redan sökt skydd för frasen 1997 och nu ville de alltså utöka den. Vid detta tillfälle ansågs sloganen inte ha särskiljningsförmåga för fordon och reservdelar och endast om Audi kunde visa på att slogenen hade förvärvat särskiljningsförmåga kunde den registreras. Detta kunde emellertid Audi visa.

När nu det utökade skyddet skulle bedömas ansåg granskaren vid registreringsmyndigheten OHIM att sloganen inte kunde registreras eftersom den ansågs som beskrivande reklam för de tjänster som hade samband med teknik. Frasen saknade därför särskiljningsförmåga. Granskaren ansåg nämligen att bevisningen som lämnades in när den gamla ansökan registrerades inte längre var aktuell. Däremot ansåg granskaren att sloganen gick att varumärkesskydda för bl.a. böcker och restaurangtjänster.

Audi överklagade och besvärskammaren höll inte med granskaren. Kammaren ansåg att Audis bevisning för att sloganen hade förvärvat särskiljningsförmåga fortfarande gällde för de "gamla" varorna och tjänsterna. Däremot ansåg Kammaren att för att registrera sloganen så måste Audi bevisa förvärvad särskiljningsförmåga för alla "nya" varor och tjänster. Kammaren ansåg nämligen att sloganen var ett objektivt budskap och att detta enkla objektiva meddelande i princip saknade särskiljningsförmåga. Eftersom Adui inte inkommit med någon sådan bevisning nekande besvärskammaren registrering för de nya varorna och tjänsterna.

Audi överklagade och fick återigen ett nej av Tribunalen fast med en annan motivering. Det avgörande i Tribunalen var huruvida sloganen av omsättningskretsen kunde uppfattas som en upplysning om varornas och tjänsternas kommersiella ursprung.

Tribunalen ansåg att sloganens betydelse och att den var så allmänt lovordande innebar att vilket företag som helst kunde använda den. Inget i frasen "Försprång genom teknik" gjorde det möjligt att koppla den till de aktuella varorna och tjänsterna. Frasen var helt enkelt bara lovordande och säljfrämjande.

Återigen överklagade Audi och tog fallet till EU-domstolen.

EU-domstolen ansåg att sloganens särskiljningsförmåga skall avgöras mot bakgrund av vilka de aktuella varorna och tjänsterna är och hur den aktuella omsättningskretsen uppfattar märket.

EU-domstolen höll med Tribunalen som ansåg att sloganer som är säljande eller lovordande inte som sådana är uteslutna från registrering. Det får inte heller ställas strängare krav på sloganer än på andra typer av varumärken. Det kan alltså inte krävas att sloganen "ska ha inslag av fantasi och ett idémässigt spänningsfält som skulle kunna ge en överraskningseffekt för att en sådan slogan ska anses ha den minsta särskiljningsförmåga".

EU-domstolen var dock kritisk mot Tribunalens dom och ansåg att bara för att en fras är lovordande och säljfrämjande är det inte tillräckligt för att varumärket skall sakna särskiljningsförmåga. En slogan kan mycket väl vara ett reklambudskap (i första hand!) och ett varumärke samtidigt om omsättningskretsen uppfattar varumärket som en upplysning om varans eller tjänstens ursprung. Tribunalens dom upphävdes och EU-domstolen avgjorde själv sakfrågan.

EU-domstolen pekade på att det främsta hindret mot att en slogan brister i särskiljningsförmåga är att den skulle vara beskrivande och la till att det inte krävs mycket för att sloganen skall anses ha särskiljningsförmåga. Även om frasen uttryckte ett objektivt budskap, även om detta var enkelt, kunde sloganen likväl ge en konsument upplysning om varan eller tjänstens ursprung.

Tyvärr löpte inte domstolen hela linan ut eftersom EU-domstolen i slutändan ansåg att sloganen var välkänd och därför underlättade för omsättningskretsen att förknippa sloganen med Audi.

Källa: Brandnews Årgång 20 Nr. 8 2009