Varumärkesombudet tar semester i drygt en vecka och är åter med bloggandet den 6 augusti 2009.
Trevlig sommar!
http://www.varumarkesombudet.se/
måndag 27 juli 2009
söndag 26 juli 2009
Lite om toppdomäner
Som de flesta vet utvecklades Internet fram till mitten av 1980-talet endast av USA. De behövde därför inte sortera adresserna till de lokala nätverkens värddatorer utifrån datanätverkets geografiska placering. Vad de istället gjorde var att sortera adresserna utifrån de verksamhetsområden som de lokala datornätverket användes inom, vilket kom att kallas suffix.
Ett exempel på suffix är .com som var tänkt att användas för kommersiella datornätverk. Ett annat är .net för nätverksoperatörer och t.ex. .org som användes för icke kommersiella organisationer. Men eftersom allt fler icke-amerikanska nätverk kom att ansluta sig till Internet kom varje land att tilldelas ett suffix.
Idag kallas prefixen Top Level Domain, TLD, s.k. toppdomäner. Det finns två typer av TLDs. De som är indelade efter verksamhetsområde kallas generic TLDs (gTLDs), t.ex. .com. De som är indelade efter staters olika gränser kallas country code TLDs (ccTLDs), t.ex .se.
Alla toppdomäner, d.v.s både gTLDs och ccTLDs är båda lika tillgängliga på Internet.
Källa: "Varumärkesskydd" av Claes Granmar, Jure Förlag AB, 2003.
Ett exempel på suffix är .com som var tänkt att användas för kommersiella datornätverk. Ett annat är .net för nätverksoperatörer och t.ex. .org som användes för icke kommersiella organisationer. Men eftersom allt fler icke-amerikanska nätverk kom att ansluta sig till Internet kom varje land att tilldelas ett suffix.
Idag kallas prefixen Top Level Domain, TLD, s.k. toppdomäner. Det finns två typer av TLDs. De som är indelade efter verksamhetsområde kallas generic TLDs (gTLDs), t.ex. .com. De som är indelade efter staters olika gränser kallas country code TLDs (ccTLDs), t.ex .se.
Alla toppdomäner, d.v.s både gTLDs och ccTLDs är båda lika tillgängliga på Internet.
Källa: "Varumärkesskydd" av Claes Granmar, Jure Förlag AB, 2003.
lördag 25 juli 2009
Vad är det för skillnad mellan ® och ™ ?
Även om båda dessa symboler används flitigt har de ingen som helst rättslig betydelse. Ofta används symbolen ® för att markera att varumärket är registrerat medan ™ används för oregistrerade varumärken.
När det gäller oregistrerade varumärken är det i och för sig bra att använda symbolen ™ eftersom man markerar att man anser sig ha ensamrätt till kännetecknet och att det inte är ett allmänt begrepp.
Registrerade varumärken skall alltid användas i samma form som de är registrerade. Man bör inte böja varumärket eller skriva ihop det med andra ord eftersom varumärket löper risk att tappa sin särskiljningsförmåga och därmed degenereras. Att ett varumärke degenereras innebär att det inte längre anses vara ett varumärke utan ett allmänt ord.
Använder man varumärket i löpande text bör man markera att det är ett varumärke genom att använda symbolen ®.
http://www.varumarkesombudet.se/
När det gäller oregistrerade varumärken är det i och för sig bra att använda symbolen ™ eftersom man markerar att man anser sig ha ensamrätt till kännetecknet och att det inte är ett allmänt begrepp.
Registrerade varumärken skall alltid användas i samma form som de är registrerade. Man bör inte böja varumärket eller skriva ihop det med andra ord eftersom varumärket löper risk att tappa sin särskiljningsförmåga och därmed degenereras. Att ett varumärke degenereras innebär att det inte längre anses vara ett varumärke utan ett allmänt ord.
Använder man varumärket i löpande text bör man markera att det är ett varumärke genom att använda symbolen ®.
http://www.varumarkesombudet.se/
Lilla licensskolan - Del 3 Förhandlingen
Innan du tar kontakter med motparten bör du försäkra dig om att du har full kunskap hur marknaden ser ut för din immateriella rättighet och särskilt insatt i fördelarna som licensiering kan ge dig och framförallt motparten.
Som licensgivare bör du också tänka på de inkomster som licensieringen skall inbringa. Handlar det endast om ren ekonomisk kompensation i form av en engångssumma eller royalty, eller är det andra fördelar du vill åt, eller båda?
Tänk också på du som licensgivare kommer behöva stödja licenstagaren och på vilket sätt du skall ta betalt för det.
För att bättre kunna sätta ett pris på din licens bör du utgöra en värderinga av din rättighet. Själva värderingen av en immaterialrätt är inte en enkel uppgift och du kan behöva ta hjälp av en expert på området.
Som licenstagare bör du i första hand försäkra dig om att licensgivaren har den legala rätten att licensiera ur rättigheten. Det gör du enklast genom en företagsbesiktning, en s.k. Due deligence där du tar reda på registrerade och oregistrerade rättigheter som finns.
Om någon av parterna inte har en realistisk idé rörande omfattningen av licensen och värdet av rättighet innan förhandlingen börjar, kommer den att ta längre tid och dessutom riskerar att gå i stå.
Licenstagaren bör alltid skriva ett sekretessavtal med licenstagaren eftersom motparten då förbinder sig att inte avslöja detaljer om det som avtalet gäller till en utomstående part. På engelska kallas sekretessavtal Non Disclosure Agreement / Confidentiality Agreement, vilket brukar förkortas med NDA. Det här är särskilt viktigt när det gäller patenterbara uppfinningar.
I sådant fall kan tidigare avslöjande hindra uppfinningen från att patenteras eftersom det absoluta nyhetskravet då inte längre är uppfyllt.
Ett NDA avtal är också väldigt viktigt vid de tillfällen då rättigheten endast går att skydda via ett sådant sekretessavtal, t.ex. företagshemligheter.
Slutligen, om du inte gillar förhandlingar eller om du inte är en skicklig förhandlare är det bäst att hitta någon som är bra på detta som kan hjälpa dig eller förhandla åt dig.
Att förhandla om ett licensavtal kan vara mycket krävande men samtidigt väldigt tillfredsställande.
http://www.varumarkesombudet.se/
Som licensgivare bör du också tänka på de inkomster som licensieringen skall inbringa. Handlar det endast om ren ekonomisk kompensation i form av en engångssumma eller royalty, eller är det andra fördelar du vill åt, eller båda?
Tänk också på du som licensgivare kommer behöva stödja licenstagaren och på vilket sätt du skall ta betalt för det.
För att bättre kunna sätta ett pris på din licens bör du utgöra en värderinga av din rättighet. Själva värderingen av en immaterialrätt är inte en enkel uppgift och du kan behöva ta hjälp av en expert på området.
Som licenstagare bör du i första hand försäkra dig om att licensgivaren har den legala rätten att licensiera ur rättigheten. Det gör du enklast genom en företagsbesiktning, en s.k. Due deligence där du tar reda på registrerade och oregistrerade rättigheter som finns.
Om någon av parterna inte har en realistisk idé rörande omfattningen av licensen och värdet av rättighet innan förhandlingen börjar, kommer den att ta längre tid och dessutom riskerar att gå i stå.
Licenstagaren bör alltid skriva ett sekretessavtal med licenstagaren eftersom motparten då förbinder sig att inte avslöja detaljer om det som avtalet gäller till en utomstående part. På engelska kallas sekretessavtal Non Disclosure Agreement / Confidentiality Agreement, vilket brukar förkortas med NDA. Det här är särskilt viktigt när det gäller patenterbara uppfinningar.
I sådant fall kan tidigare avslöjande hindra uppfinningen från att patenteras eftersom det absoluta nyhetskravet då inte längre är uppfyllt.
Ett NDA avtal är också väldigt viktigt vid de tillfällen då rättigheten endast går att skydda via ett sådant sekretessavtal, t.ex. företagshemligheter.
Slutligen, om du inte gillar förhandlingar eller om du inte är en skicklig förhandlare är det bäst att hitta någon som är bra på detta som kan hjälpa dig eller förhandla åt dig.
Att förhandla om ett licensavtal kan vara mycket krävande men samtidigt väldigt tillfredsställande.
http://www.varumarkesombudet.se/
tisdag 21 juli 2009
Ändrade avgifter vid designering av EG i internationell registrering
OHIM har låtit meddela att det kommer ske ändringar i avgifterna vid designering och efterdesignering av EG vid en internationell ansökan om varumärkesregistrering.
De ny priserna för 1-3 klasser kommer att bli 1311 CHF samt för varje extra klass 226 CHF.
Dessa ändringar kommer att börja gälla från och den 12 augusti 2009.
https://www.xn--varumrkesombudet-znb.se/varum%C3%A4rkestj%C3%A4nster/registrera-varum%C3%A4rke/
De ny priserna för 1-3 klasser kommer att bli 1311 CHF samt för varje extra klass 226 CHF.
Dessa ändringar kommer att börja gälla från och den 12 augusti 2009.
https://www.xn--varumrkesombudet-znb.se/varum%C3%A4rkestj%C3%A4nster/registrera-varum%C3%A4rke/
lördag 18 juli 2009
Pirate Bay - en ny betaltjänst?
Företaget Global Gaming Factory som köpt Pirate Bay försöker nu förhandla med världens upphovsrättsorganisationer för att piratsajten skall bli helt laglig.
Tanken är att upphovsrättsinnehavarna skall få betalt och att operatörerna ska vara med och bidra till den nya vassare tekniken som företaget vill utveckla. Dessutom skall användarna själva vara med och betala genom en månadsavgift för att bli medlem och därmed kunna ladda ner material. Om användarna själva bidrar med uppladdning och banbredd skall de få sin avgift reducerad.
Enligt Global Gaming Factory:s VD Hans Pandeya skall sajten vara laglig från start genom en s.k. take-down-policy, som innebär att att man tar bort olagligt material så fort en upphovsrättsinnehavare påpekar det.
Än har inte några avtal slutits och det återstår därför att se om The Pirate Bay blir en ny betaltjänst.
Källa: SvD 18 juli 2009
Tanken är att upphovsrättsinnehavarna skall få betalt och att operatörerna ska vara med och bidra till den nya vassare tekniken som företaget vill utveckla. Dessutom skall användarna själva vara med och betala genom en månadsavgift för att bli medlem och därmed kunna ladda ner material. Om användarna själva bidrar med uppladdning och banbredd skall de få sin avgift reducerad.
Enligt Global Gaming Factory:s VD Hans Pandeya skall sajten vara laglig från start genom en s.k. take-down-policy, som innebär att att man tar bort olagligt material så fort en upphovsrättsinnehavare påpekar det.
Än har inte några avtal slutits och det återstår därför att se om The Pirate Bay blir en ny betaltjänst.
Källa: SvD 18 juli 2009
Varmärkesregistrering i Sverige
Varumärkesskydd är ett territoriellt begränsat skydd vilket innebär att om du söker en svensk nationell varumärkesregistrering är skyddet begränsat till att gälla i Sverige. I och med inträdet i det europeiska samarbetet för varumärkesskydd är dock din registrering hindrande för andra som vill söka ett europeiskt varumärke som är förväxlingsbart med din registrering. Det svenska varumärket är dock inte giltigt inom EU. För att få varumärkesskydd i EU:s 27 medlemsstater måste man söka ett s.k. gemenskapsvarumärke.
Registreringsproceduren
Efter att din varumärkesansökan har blivit inlämnad till PRV tar det ca 6 månader upp till 1 år innan den registreras och vinner laga kraft, förutsatt att det inte föreligger några hindrande omständigheter.
Några dagar efter att ansökan blivit inlämnad skickar PRV (Patent- och registreringsverket) en s.k.inlämningsbekräftelse för att du skall kontrollera din ansökan. Om inte PRV anser att det finns några formella eller materilla hinder för ditt varumärke registreras det. Annars får du ett föreläggande som innbär att det finns brister och/eller hinder mot att registrera ditt varumärke. Du får då en viss tid på dig att rätta till felen eller inkomma med ett svar på föreläggande, ett s.k. svaromål.
Samtidigt som ditt varumärke registreras publiceras ditt varumärke i Svensk varumärkestidning. Från publiceringsdagen och två månader framåt löper den s.k. invändingsperioden. Detta innebär att vem som helst som har en äldre rättighet och anser att ditt sökta varumärke är förväxlingsbart med det kan försöka hindra registrering. Om ingen invänding lämntas under invändingsperioden vinner registreringen laga kraft. Du kommer då få ett besked om att din ansökan är godkänd och att ditt varumärke gäller för 10 år i taget.https://www.xn--varumrkesombudet-znb.se/varum%C3%A4rkestj%C3%A4nster/registrera-varum%C3%A4rke/
Registreringsproceduren
Efter att din varumärkesansökan har blivit inlämnad till PRV tar det ca 6 månader upp till 1 år innan den registreras och vinner laga kraft, förutsatt att det inte föreligger några hindrande omständigheter.
Några dagar efter att ansökan blivit inlämnad skickar PRV (Patent- och registreringsverket) en s.k.inlämningsbekräftelse för att du skall kontrollera din ansökan. Om inte PRV anser att det finns några formella eller materilla hinder för ditt varumärke registreras det. Annars får du ett föreläggande som innbär att det finns brister och/eller hinder mot att registrera ditt varumärke. Du får då en viss tid på dig att rätta till felen eller inkomma med ett svar på föreläggande, ett s.k. svaromål.
Samtidigt som ditt varumärke registreras publiceras ditt varumärke i Svensk varumärkestidning. Från publiceringsdagen och två månader framåt löper den s.k. invändingsperioden. Detta innebär att vem som helst som har en äldre rättighet och anser att ditt sökta varumärke är förväxlingsbart med det kan försöka hindra registrering. Om ingen invänding lämntas under invändingsperioden vinner registreringen laga kraft. Du kommer då få ett besked om att din ansökan är godkänd och att ditt varumärke gäller för 10 år i taget.https://www.xn--varumrkesombudet-znb.se/varum%C3%A4rkestj%C3%A4nster/registrera-varum%C3%A4rke/
torsdag 9 juli 2009
Man åtalad för länkning
Frågan är om man kan se en länk i sig som ett tillgänliggörande av ett verk. Det tycker inte Daniel Westman som är doktorand vid Institutet för Rättsinformatik och expert på upphovsrättsfrågor.
Liknande frågor har tagits upp av domstolar i bland annat Norge och Tyskland där man slagit fast att länkar i sig är att betrakta som information och inte tillgängliggöranden av andra verk. Enligt Daniel Westman sticker det här åtalet ut internationellt sett.
Varumärkesombudet bevakar.
http://www.varumarkesombudet.se/
Liknande frågor har tagits upp av domstolar i bland annat Norge och Tyskland där man slagit fast att länkar i sig är att betrakta som information och inte tillgängliggöranden av andra verk. Enligt Daniel Westman sticker det här åtalet ut internationellt sett.
Varumärkesombudet bevakar.
http://www.varumarkesombudet.se/
fredag 3 juli 2009
Lilla licensskolan - Del 2 Varför licensiera eller skaffa licens?
Nedan följer ett antal fördelar med att licensiera eller att skaffa licens;
Riskfördelning:
När en licensgivare licensierar ut sin rätt att producera och sälja produkter får licenstagarna inkomster från den licensen men tar inte själv risken att producera, lansera eller sälja samma produkter.
Å andra sidan, licenstagaren har rätt att använda licensen utan att behöva axla den risken som det innebär att stå för kostnaderna för forskning och utveckling.
Inkomstgenerering:
En ägare av en immaterialrätt kan själv kommersialisera rättigheten eller erhålla ytterligare inkomster genom att licensiera ut rätten till någon annan som lanserar rättigheten i ett helt nytt område.
Ökat marknadsgenomslag:
Licensgivare kan licensiera ut sin rättighet till ett annat företag att sälja det i ett område som licensgivaren själv inte kan täcka.
Kostnadsreduktion:
Ett företag kan skaffa sig en innovation genom licens och på så sätt undgå kostnaderna för forskning och utveckling.
Tidsparande:
Ett företag kan snabbare få ut dess produkter eller tjänster på marknaden genom att erhålla licens och på så sätt använda redan existerande rättigheter, istället för att återuppfinna hjulet, s.k. “engineering workaround”.
Kunskapstillgång:
Genom att skaffa sig en licens kan ett företag täppa till de kunskapsluckor som det saknar.
Konkurrensfördelar:
Genom att erhålla licens att utnyttja någon annans immateriella rättighet kan företag få konkurrensfördelar jämfört med andra företag utan samma licens.
Samarbete:
Företag kan genom licens ingå effektiva samarbeten och utveckla nya produkter och tjänster.
När du funderar på att ge eller skaffa licens är första steget att undersöka behov och mål hos ditt företag och se hur licensiering kan möte dem.
Att skaffa sig en licens kan vara nödvändigt om du vill använda annans rättighet utan att det skall utgöra intrång, det ger även fördelar (pengar eller ny immaterialrätt) till ditt företag, eller kan utgöra hörnstenen i ditt företag.
Men att ge eller skaffa sig licens behöver inte alltid vara lämpligt, t.ex.
► Ett företag som själv kan kommersialisera sin immateriella rättighet kan bättre möta sina egna mål genom att behålla sin rättighet själv.
► Ett företag bör vara aktsam att licensiera ut sin rättighet under sådana omständigheter som gör att rättighetens värde kan minska.
► Licensgivaren kan vilja debitera royaltys som är för höga och som kan begränsa utvecklingen av ett företag.
► Licensrättigheten är för svag.
► Licensrättigheten är inte giltig, t.ex. om det föreligger tvist eller för att licensgivaren själv inte äger rättigheten och har ingen rätt att licensiera ut den.
http://www.varumarkesombudet.se/
Riskfördelning:
När en licensgivare licensierar ut sin rätt att producera och sälja produkter får licenstagarna inkomster från den licensen men tar inte själv risken att producera, lansera eller sälja samma produkter.
Å andra sidan, licenstagaren har rätt att använda licensen utan att behöva axla den risken som det innebär att stå för kostnaderna för forskning och utveckling.
Inkomstgenerering:
En ägare av en immaterialrätt kan själv kommersialisera rättigheten eller erhålla ytterligare inkomster genom att licensiera ut rätten till någon annan som lanserar rättigheten i ett helt nytt område.
Ökat marknadsgenomslag:
Licensgivare kan licensiera ut sin rättighet till ett annat företag att sälja det i ett område som licensgivaren själv inte kan täcka.
Kostnadsreduktion:
Ett företag kan skaffa sig en innovation genom licens och på så sätt undgå kostnaderna för forskning och utveckling.
Tidsparande:
Ett företag kan snabbare få ut dess produkter eller tjänster på marknaden genom att erhålla licens och på så sätt använda redan existerande rättigheter, istället för att återuppfinna hjulet, s.k. “engineering workaround”.
Kunskapstillgång:
Genom att skaffa sig en licens kan ett företag täppa till de kunskapsluckor som det saknar.
Konkurrensfördelar:
Genom att erhålla licens att utnyttja någon annans immateriella rättighet kan företag få konkurrensfördelar jämfört med andra företag utan samma licens.
Samarbete:
Företag kan genom licens ingå effektiva samarbeten och utveckla nya produkter och tjänster.
När du funderar på att ge eller skaffa licens är första steget att undersöka behov och mål hos ditt företag och se hur licensiering kan möte dem.
Att skaffa sig en licens kan vara nödvändigt om du vill använda annans rättighet utan att det skall utgöra intrång, det ger även fördelar (pengar eller ny immaterialrätt) till ditt företag, eller kan utgöra hörnstenen i ditt företag.
Men att ge eller skaffa sig licens behöver inte alltid vara lämpligt, t.ex.
► Ett företag som själv kan kommersialisera sin immateriella rättighet kan bättre möta sina egna mål genom att behålla sin rättighet själv.
► Ett företag bör vara aktsam att licensiera ut sin rättighet under sådana omständigheter som gör att rättighetens värde kan minska.
► Licensgivaren kan vilja debitera royaltys som är för höga och som kan begränsa utvecklingen av ett företag.
► Licensrättigheten är för svag.
► Licensrättigheten är inte giltig, t.ex. om det föreligger tvist eller för att licensgivaren själv inte äger rättigheten och har ingen rätt att licensiera ut den.
http://www.varumarkesombudet.se/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
