onsdag 30 september 2009

Nämndeman är jävig i kommande Pirate Bay-rättegång!

Enligt tidigare rapportering från The Pirate Bay-rättegången står det nu klart att Svea Hovrätt ansett att en av nämndemännen är jävig.

Nämndemannen som är anställd som produktutvecklare på Spotify samt äger optioner i företaget får nu lämna sitt uppdrag på hovrätten inför den kommande rättegången.

Själv anser han att anställningen inte skulle påverkat honom i frågan.

Källa: SvD 30 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 28 september 2009

Kosmetiskt varumärke hävd pga icke-bruk

Gemenskapsvarumärket DHC, ägt av ett japanskt bolag, har blivit hävt följt av en ansökan från ett schweiziskt bolag som hävdat att märket inte tagits i verkligt bruk under 5 år inom den Europeiska Gemenskapen enligt artikel 51(1)(a) CTMR.

Ordmärket "DHC" nr 311241 registrerades 1998 av det Tokyo-baserade Kabushiki Kaisha Diieichishii (DHC Corporation) för en rad olika varor, bland annat kosmetika, kläder och alkoholhaltiga drycker.

Det schweiziska bolaget Mundipharma AG, ansökte 2008 om att varumärket skulle bli hävt för alla varor på grund av att märket inte uppfyllde användningskravet i artikel 51(1)(a) CTMR.

Det japanska bolaget hävdade att produkter med märket DHC sålts via dotterbolaget DHC Europe (Schweiz) Ltd, som distribuerade produkterna inom EU, inkluderat Tyskland och Österrike.

DHC Europe (Schweiz) upplöstes emellertid senare och DHC UK Ltd grundades i november 2006. Detta dotterbolag drev webbsidan www.dhcuk.co.uk genom vilka kunder kunde beställa DHC produkter. Konsumenter inom EU kunde även köpa produkter under varumärket DHC på webbsida www.dhccare.com som drevs av det amerikansk dotterbolaget.

Varumärkesinnehavaren hävdade vidare att de marknadsfört DHC produkter genom kataloger och reklam i Tyskland samt genom kataloger och genom webbsidan i England.

OHIM ansåg dock att det tyskspråkiga materialet till största del avsåg den schweiziska marknaden, t.ex. var priserna satta i schweiziska Franc.

Vad gäller det engelskspråkiga materialet relaterade en del det till det amerikanska katalogerna och att endast den del av information som relaterade till England kunde användas i bedömningen om verkligt bruk inom EU förelåg.

Dock hade innehavaren inte givit in någon bevisning som visade på aktuella försäljningssiffror inom EU utan endast angett det årliga värdet av försäljningen samt utgifter för marknadsföring av DHC USA, Inc. Därför ansåg OHIM att innehavaren inte kunnat visa på verkligt bruk inom EU och varumärket hävdes 2008-01-11 i enlighet med artikel 51(1)(a) CTMR.

Källa: OHIM

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 25 september 2009

Generaladvokaten ger Google rätt mot Louis Vuitton i intrångsfråga

Det är Louis Vuitton som har stämt Google för varumärkesintrång. Saken gäller den tjänst som Google erbjuder, nämligen att företaget säljer sökord till företag vars annonser blir klickbara intill sökresultatet. Louis Vuitton hävdar därför att Googe gör intrång i deras varumärkesskydd eftersom de som söker på de ord som är relaterade till bolagets produkter också får upp annonser från företag som säljer piratkopior eller snarlika, billigare versioner av exempelvis Vuittons väskor.

I sitt yttrande hävdar generaladvokaten Poiares Maduro vid EU:s domstol i Luxemburg att den som använder en sökmotor på internet är medveten om att det dyker upp resultat med olika relevans och att risken för att användaren blir förvirrad och vilseledd är liten. Dessutom är det inte ens säkert att den som söker vill komma till just Louis Vuittons hemsida.

Nu väntas domstolen själv komma med ett utslag i frågan.

Källa: Realtid.se 22 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/


torsdag 24 september 2009

Statistik EG-varumärkesansökningar jan - aug 09





jan-aug 09

jan-aug 08

% Ändring jan-aug

%Ändring jan-mar

Tyskland

10862

10118

7%

7%

USA

7236

8954

-19%

-24%

England

5185

5859

-12%

-22%

Italien

4730

4834

-2%

-8%

Frankrike

4160

4059

2%

-9%

Spanien

4432

4636

-4%

-19%




Samtliga ansökningar

56784

58872

-4%

-11%

Källa: OHIM



onsdag 23 september 2009

Statistik för EG-varumärken - Augusti 2009

Mottagna EG-varumärkesansökningar

6 014

Publicerade EG-ansökningar

8 896

Registrerade EG-varumärken

10 622

Mottagna EG förnyelser

1 293



Mottagna registrerade Gemenskapsdesign

3 387

Publicerade Gemenskapsdesign

5 853

Möjlighet att registrera å, ä, ö under .eu

Från och med den 10 december 2009 är det möjligt att registrera å, ä, ö, ü och é under toppdomänen .eu.

EU är en utav de sista toppdomänerna som därmed får stöd för internationaliserade domännamn, idn, som många övriga fick stöd för redan hösten 2003.

.eu domänen hanteras av Eurid på uppdrag av EU-kommissionen.

Källa: IGD 22 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 22 september 2009

Global Gaming Factory X har begärts i konkurs!

Det är företaget Advatar Systems som har lämnat in en konkursansökan till Stockholms tingsrätt eftersom de hävdar att Pirate Bay-spekulanten Global Gaming Factory X (GGF) inte kan betala den skuld på ca 1, 5 miljoner kronor som de är skyldiga.

Advatar Systems drivs av Johan Sällström, tidigare styrelsemedlem i GGF.

Enligt konkursansökan är Vd:n Hans Pandeya delgiven Advatar Systems fordran. Men GGF skriver i pressmeddelande att man inte känner till någon konkursansökan och att man bestrider kravet.

Dessutom har Pandeya egna ekonomiska bekymmer då en obetald skatteskuld hos Kronofogden på 782 516 kronor enligt uppgift renderat i att hans bil, båt och motorcykel utmätts.

Efter att Global Gaming Factory X i juni meddelat att de avsåg köpa domännamnet till The Pirate Bay för 60 miljoner kronor har det varit många turer kring affären. Som tidigare rapporterats har aktien handelsstoppats och bolaget har fått träda ur börsen.

Detta beror bland annat på att Pandeya inte kunnat styrka en rad påståenden i de pressmeddelanden som skickats ut efter det att affären blev känd.

Källa: DN 18 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 21 september 2009

Jäv i hovrätten för The Pirate Bay?

Frågan är om det kan föreligga jäv i de kommande hovrättsförhandlingarna i The Pirate Bay rättegången.

Det gäller nämligen en nämndeman, Fredrik Niemelä, som är doktorand vid Kungliga tekniska högskolan och anställd hos musiktjänsten Spotify. Trots att Spotify är ett alternativ till Pirate Bay och delvis ägs av de stora skivbolagen anser inte Fredrik Niemelä att det föreligger jäv.

"Jag har inget att vinna på att få igenom en fällande dom".

Hovrättsrådet Ulrika Ihrfeldt vill inte uttala sig om saken men skickade i fredags ett brev till de inblandade parterna om nämndemännens anställning. Som en konsekvens av detta har nu musikbranschens egna rättighetsorganisation Ifpi lämnat in en anmälan om jäv.

Det var även i tingsrättsdomen i The Pirate Bay som misstankar förelåg mot att domaren Tomas Norström var jävig då han var medlem i flera organisationer med anknytning till upphovsrätt. Norström friades dock i hovrätten sedan misstankarna om jäv utretts.

Hovrätten förväntas ta upp den överklagade tingsrättsdomen i november.

Källa: SVT 21 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 14 september 2009

Kort om Ipreds innebörd för varumärkesrätten

Som alla känner till trädde EG-direktivet om civilrättsliga sanktioner för att skydda immateriella rättigheter (kallat Ipred) i kraft 1 april 2009. Lagen gäller för alla typer av immateriella rättigheter, det vill säga upphovsrätt, patenträtt, varumärkesrätt etc., såväl i fysisk som i digital miljö.

Den mest uppmärksammade lagändringen gäller att svenska domstolar kan besluta att en Internetleverantör ska ge rättsinnehavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Men utlämnande kan bara ske när en domstol har beslutat om detta.

För att en domstol skall fatta ett sådant beslut krävs det att rättsinnehavaren presenterar tillräcklig bevisning (d.v.s. sannolika skäl) om att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella IP-adressen.

Den mest uppmärksammade konsekvensen av denna ändringen gäller om intrånget avser uppladdning av till exempel en film eller ett musikaliskt verk för allmänheten. Rättsinnehavaren kan då först begära att få ut vem abonnenten är och sedan väcka talan om skadestånd.

Men Ipred tar inte bara sikte på fildelning. De nya reglerna har också betydelse för varumärkesrätten!

Den viktiga ändringen på varumärkesområdet är möjligheten att ingripa tidigare. Tidigare var rättsinnehavaren tvungen att ingripa mot den som de facto begått intrång. Nu behöver man inte vänta längre på att intrånget påbörjats utan man kan ingripa mot de som förbereder eller försöker begå intrång samt medverkar till ett intrång. Dessa personer kan drabbas av förbud och interimistiska förbud (det vill säga avgörande som meddelas omedelbart att gälla intill dess lagakraftvunnen dom föreligger) samt skadestånd.

Reglerna om skadeståndsbedömningen har också blivit utförligare. Rättsinnehavaren kan nu få ersättning för ideell skada samt skador på goodwill.

Dessutom kan rättsinnehavaren få igenom ett s.k. informationsföreläggande vilket innebär att den som ägnar sig åt förberedelser, försök, de facto begår intrång samt medverkande åläggs att informera om sina olagliga gärningar. Det krävs då att intrångsgöraren bekostar lämpliga åtgärder. Vad det innebär har man lämnat över till domstolarna att lösa i varje enskilt fall.

Källa: Brandnews Årgång 20 nr 1 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

torsdag 10 september 2009

De tre musketörerna - fler upphovsmän tycks säga ja!

Tidigare under veckan rapporterade Varumärkesombudet att Universal hotat stämma Stadsteatern för användning av musik i pjäsen De tre musketörerna.

Nu uppger musikförlaget Universal publishing group att en majoritet av upphovsmännen till den musik som används i pjäsen har gett sitt godkännande. Dessvärre har U2 och Prince inte godkänt musikanvändningen.

Men att flertalet av upphovsmännen har godkänt deras musikanvändning innebär inte att konflikten är löst. Det som återstår är att reglera ersättningsnivåerna.

Källa: SvD torsdag 10 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 9 september 2009

Ikea upprör med nytt typsnitt

Över 5000 personer har ställt sig bakom en namninsamling på nätet för att vissa sitt missnöje med att Ikea bytt typsnitt.

Personerna bakom namninsamlingen vill att företaget överger det nya typsnittet Verdana som ursprungligen skapades för Microsoft. Istället vill de att att företaget tar tillbaka sitt eget specialmodifierade typsnitt Ikea sans.

Anledningen till att Ikea byter typsnitt beror på att Ikea vill kunna använda samma typsnitt i all länder. Det är till exempel möjligt att använda i andra modifikationer som i asiatiska länder.

Ikea säger också att de nu slipper ha olika intryck på webben jämfört med trycksaker och katalogen.

Källa: SVD måndag 7 september

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 7 september 2009

Paul Simon på Stockholms stadsteaters sida

Det är musikjätten Universal som har hindrat föreställningen Sound of silence från att spela på Stockholms stadsteater med hänvisning till att upphovsmännen, däribland Paul Simon, inte velat att deras musik skulle spelas i det lettiska gästspelet.

I ett brev till Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt skriver Eddie Simon som driver Paul Simons bolag Paul Simon music att Universal inte talar för Mr. Simon när det gäller teaterrättigheter.

VD för den nordiska delen av Universal, Martin Ingeström, har hela tiden hävdat att det ytterst var Paul Simon själv som sagt ifrån, vilket alltså inte stämmer.

Universals Nordenkontor bedömde nämligen att musikanvändningen var så omfattande att den föll utanför Stadsteaterns Stim-avtal. Avtalet ger teatrar rätt att mot en avgift använda upphovsrättskyddad musik i pjäser, revyer och kabaréer.

För annan musik såsom opera och musikal gäller inte Stimavtalet eftersom det är musik som används för att driva handlingen framåt. Då måste teatrarna be om dessa rättigheterna direkt hos upphovsmännen eller förlagen.

Eddie Simon säger nu att detta kommer att lösas inom ett par dagar.

Universal har även hotat att stämma Stockholms stadsteater för musikanvändningen i De tre musketörerna som bland annat använder musik från U2 och Prince. Stadsteatern hävdar att musiken inte är handlingsdrivande utan ryms inom Stimavtalet.

Var gränsen går är fortfarande oklart.

Källa: SvD måndag 7 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

Peru med i Madridsystemet

Peru har gått med i Madridsystemet för internationellt varumärkesskydd vilket innebär att man kan välja landet vid en internationell varumärkesansökan.

Från och med 6 november 2009 träder lagen i kraft som möjliggör designering av Peru.

Källa: WIPO

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 4 september 2009

Anna Odell - konsten att bygga varumärken

Anna Odell som förlorade i Stockholms Tingsrätt och dömdes till 50 dagsböter för oredligt förfarande och våldsamt motstånd efter att ha fejkat ett självmordsförsök på Liljeholmsbron i Stockholm, har också vunnit.

Inte nog med att en privatperson inrättat en fond dit folk kan sätta in pengar för att betala boten på blyga 2 500 kr, har hon också skapat sig ett namn. Ett välkänt namn.

Håkan Boström skriver i DN Signerat att "Den största vinnaren är Anna Odells personliga varumärke som konstnär". Och det stämmer. Själv säger hon samma sak "Ingen visste vem jag var".

I måndags började hon sin första dag på ett tvåårigt masterprogram på Konstfack. Frågan är om hon nu kan hålla liv i sitt varumärke.

http://www.varumarkesombudet.se/



onsdag 2 september 2009

Domännamnstvister under .se

Domännamnet är ett av varumärkets viktigaste användningsområden. Eftersom det är principen om ”först-till-kvarn” som gäller vid domännamnsregistrering, uppstår det ofta tvister när någon hunnit före och registrerat någon annans varumärke som domännamn eller något som liknar ett varumärke. Det kan också på andra sätt uppstå tvister om rätten till att använda varumärket i domännamnet. Vid sådana tvister kan man antingen vända sig till nationella domstolar, vilket är kostsamt och tidskrävande, eller så kan man använda sig av det administrativa förfarandet som finns för att snabbare hantera domännamnstvister. Detta system finns till för att man ska kunna överklaga tilldelningen av ett domännamn i efterhand.

Det administrativa förfarandet som gäller för toppdomänen .SE är det s.k. ATF-systemet (Alternativt tvistlösningsförfarande), som administreras av Stiftelsen för internetinfrastruktur. Stiftelsen är en oberoende och allmännyttig organisation som har utsetts av ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) för att administrera den svenska toppdomänen. Ansvarig tillsynsmyndighet är PTS (Post- och telestyrelsen) och tillämplig lag är lagen om nationella toppdomäner för Sverige på Internet.

För att en part som har sökt ett alternativt tvistlösningsförfarande skall kunna få ett registrerat domännamn överfört till sig behöver tre fundamentala rekvisit vara uppfyllda;

  1. Sökanden måste han en rättighet (t.ex. varumärke eller firma) med giltighet i Sverige.
  2. Domännamnsinnehavaren ska ha handlat i ond tro när han registrerade eller använde domännamnet.
  3. Domännamnsinnehavaren ska inte heller ha en rätt eller berättigat intresse till domännamnet.

Det en part kan vinna i ett ATF är att få domännamnet överfört till sig eller att domännamnet avregistreras. Parterna står endast för den administrativa avgiften som skall erläggas och som varierar mellan 8000–16000 SEK, samt ombudets arvode. Förlorande part behöver heller inte betala ”rättegångskostnader” eller motpartens kostnader.

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 1 september 2009

Varumärket Frigolit säljs på nätet

Det är det Skövdebaserade bolaget Paroc som nu säljer ut sitt varumärke FRIGOLIT på Blocket med 20 000 kr som utgångspris. Budgivningen avslutas den 14 september 2009 och företaget hoppas kunna få ett sjusiffrigt belopp för varumärket.

Anledningen till att Paroc nu säljer ut varumärket beror på att det inte står för det som bolaget arbetar för idag trots att det är det mest kända och folkkära av deras varumärken. Paroc är en av Europas ledande producenter av mineralull för bygg- och teknisk isolering och vill renodla sin verksamhet.

Men Mats Wiktorsson, marknadsföringschef på Paroc, hävdar att varumärket inte kommer säljas till vem som helst.

Frågan är om varumärket inte redan har degenererat. I sådana fall är varumärket inte värt ett öre.


Källa: GP 1 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

Domännamnstvister

Varumärkesrätten har tidigare byggts på tanken att allmänheten får kännedom om ett varumärkets existens via någon form av media. Varumärket exponeras därför genom olika kanaler, t.ex. via reklamblad i tidning, TV eller radio, på företagsskyltar eller via de varor som märkesinnehavaren säljer. Det är också dessa, s.k. traditionell media, som varumärkesrätten tar sikte på.

Med Internet föddes nya kommunikationsvägar. Att använda varumärken på Internet har blivit precis lika självklart som användning i traditionella media, om inte vanligare. Nästan alla företag som vill låta sitt märke synas gör det genom att använda sitt varumärke på Internet, t.ex. genom att registrera ett domännamn innehållande varumärket, genom att sätta upp en hemsida där varumärket omnämns eller på andra sätt exponera sitt varumärke. Att använda sitt kännetecken i text på webbsajter betraktas som konventionell användning av varumärket och den ”traditionella” varumärkesrätten blir därför tillämplig. Däremot har alternativa regler vuxit fram när det gäller varumärken i domännamn.

Domännamnet är ett av varumärkets viktigaste användningsområden och eftersom det är principen om ”först-till-kvarn” som gäller vid domännamnsregistrering, uppstår det ofta tvister. Detta kan ske när någon hunnit före och registrerat någon annans varumärke som domännamn, eller när någon registrerar ett domännamn som liknar ett befintligt registrerat varumärke. Det finns också andra saker som kan ge upphov till en tvist om rätten till att använda ett varumärke i ett domännamn.

Vid domännamnstvister kan man antingen vända sig till nationella domstolar, vilket är kostsamt och tidskrävande, eller så kan man använda sig av det administrativa förfarandet som finns för att snabbare hantera domännamnstvister. Detta system finns till för att man ska kunna överklaga tilldelningen av ett domännamn i efterhand.

Olika administrativa regler gäller beroende på under vilken toppdomän domännamnet är registrerat. För toppdomänen .SE gäller det s.k. Alternativa tvistlösningsförfarandet (ATF) och för andra toppdomäner som .NU eller .COM gäller det s.k. Uniform Dispute Resolution Policy (UDRP) som administreras av FN organet WIPO (World Intellectual Property Organization).


http://www.varumarkesombudet.se/