torsdag 31 december 2009

Google döms för scanning av böcker

Google har i Frankrike förlorat en mycket viktig rättsprocess gällande Google Books. Tanken bakom Google Books är att tillgängliggöra andras material gratis på nätet och bara ta betalt av annonsörer.

Som ett resultat av domen måste nu Google ta bort tusentals böcker som man utan tillstånd scannat in och lagt ut på nätet. Görs inte detta riskerar Google att få betala 40 miljoner i straffavgift per år.

Google förbjuds också att scanna in böcker från förlagsgruppen La Marinière samt från den franska förläggarföreningen. La Marinière säger att de själva tänker göra böckerna tillgängliga via en fransk läsplatta och välkomnar Google som kund så länge de betalar som alla andra.

Källa: SvD onsdag 30 december 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 29 december 2009

Att registrera varumärken

När du har bestämt dig för ett varumärke bör du registrera det så fort som möjligt. Bland annat för att hindra att någon annan hinner före och registrerar ett varumärke som sedan kan utgöra hinder för din användning av ditt varumärke. Det är också ett effektivt sätt att förhindra andra från att använda ditt varumärke för liknande produkter och därmed snylta på upparbetad goodwill och renommé. Dessutom höjer det en firmas värde om varumärket är registrerat eftersom det utgör en tillgång i ett företag och kan överlåtas och/eller pantsättas.
Det går att erhålla fyra olika typer av varumärkesskydd genom registrering. De fyra olika skydden ger varumärket olika stort skyddsomfång.
Dessa fyra är;
Nationellt varumärkesskydd är begränsat till territoriet Sverige. Det betyder att du får skydd i hela landet för de varor och tjänster som du har angivit. Söker du däremot ett gemenskapsvarumärke får du skydd i EU:s samtliga medlemsstater. Du kan då inte välja vilka länder du skall söka varumärkesskydd för utan här gäller principen alla länder eller inget. Däremot kan man vid en internationell varumärkesansökan välja bland de stater som är anslutna till det internationella systemet för varumärkesskydd. Slutligen kan du söka skydd i enskilda utländska länder, t.ex. USA.
Hur du väljer att söka varumärkesskydd beror helt på vilka marknader du är verksam i och vilka expansionsplaner du har för framtiden. Ingen registrering utesluter den andra utan det står dig fritt att registrera ditt varumärke i vilka territorier du vill, så länge det inte finns några andra varumärken som hindrar.
http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 21 december 2009

Registrera varumärken i EU

När du ansöker om en varumärkesregistrering inom EU, ett så kallat gemenskapsvarumärke, får du skydd i EU:s samtliga medlemsstater. Normalt tar det ett år för din ansökan att godkännas om det inte finns några hinder i vägen. Hinder i vägen är bland annat tidigare förväxlingsbara varumärken eller att din ansökan inte uppfyller de formella kraven. Skulle det finnas hinder i ett enda land kan hela din ansökan falla, det är därför viktigt med en bra förundersökning.

Registreringsproceduren

En ansökan om varumärkesregistrering i EU kan antingen lämnas till PRV som vidarebefordrar den, eller skickas direkt till KHIM (Kontoret för harmonisering i den inre marknaden) som ligger i Alicante, Spanien. Det går även att ansöka elektroniskt på KHIM:s hemsida.

Ansökan kan lämnas in på vilket som helst av medlemsstaternas språk, vilket kommer anses vara ”första språket”. Dessutom måste du ange ett ”andra språk”, antingen spanska, tyska, franska, italienska eller engelska som kan komma att bli processpråk vid ett eventuellt invändnings-, hävnings- eller ogiltighetsförfarande. Första och andra språket får inte vara detsamma.

Kort efter att du lämnat in din ansökan får du en bekräftelse från KHIM att din ansökan är mottagen med ingivna ansökningsuppgifter, inklusive ansökningsdag. Görs ansökan elektroniskt bör du få en bekräftelse inom ett dygn. Ansökningsavgiften måste betalas inom en månad från det att du lämnat in din ansökan.

Skulle din ansökan innehålla brister kommer du att få ett föreläggande med två månaders svarstid. Efter att din ansökan blivit formellt granskad och godkänd får du ett meddelande från KHIM att ansökan är redo för publicering i Bulletinen för gemenskapsvarumärken. Från publiceringsdagen och tre månader framåt löper den s.k. invändningsperioden vilket innebär att den som anser att de har en tidigare rättighet som är förväxlingsbar kan försöka hindra registrering av ditt varumärke. Inkommer det ingen invändning under denna period registreras varumärket.

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 9 december 2009

Volvos varumärke hotas av Geely

Det är inte ett helt okänt faktum att kinesiska tillverkare plagierar varor från europeiska företag. Inte heller är detta någon nyhet när det gäller bilindustrin.

För några år sedan tillverkade det kinesiska företaget Changan Automotive Group en bil som liknade BMW X5. Efter en stämningsansökan från BMW Group och ett domstolsbeslut på att företaget begick varumärkesintrång drog importören av bilen sig tillbaka från Europa.

Företaget Zhejiang Geely Holding Group, som vill köpa Volvo PV, har även de modeller som är slående lika Rolls Royce, Mercedes och Toyota i sin varumärkesportfölj.

Om Geelys köp av Volvo går igenom kommer bolaget att äga lika stor del i Volvo Trademark Holding som idag ägs av AB Volvo och Fordkoncernen gemensamt där Volvos varumärke ligger. Det innebär att Geely skulle få ett stort inflytande över Volvo.

Idag är Geelys varumärkesportfölj spretig och bygger på olika värden och riktar sig till skilda kundsegment där fokus främst har legat på låga priser. Genom sitt köp av Volvo vill Geeley alltså satsa på ett premiummärke. Risken med det förvärvet kan vara att Volvos varumärke inte längre uppfattas som ett premuimmärke och förknippas med andra värden än vad Volvo har stått för.

I förlängningen kan det innebär att allt varumärkesarbete som lagts ner under årtionden i varumärket VOLVO går förlorat och tappar både i värde och förtroende. Tyvärr är det inget AB Volvo kan göra något åt då det är Ford som avgör vem de vill sälja till.

Källa: SvD näringsliv onsdag 9 december 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 2 december 2009

Sudan med i Madridsystemet

Republiken Sudan har ratificerat Protokollet i det s.k. Madridsystemet för internationella varumärkesregistreringar. Det innebär att man nu kan designera Sudan vid en internationell varumärkesansökan.

Madridprotokollet i Sudan kommer äga giltighet från och med den 16 februari 2010.

Antalet länder som är anslutna till Madridsystemet är nu 84.

Källa: WIPO Madrid (Marks) Notification No. 186

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 30 november 2009

Varumärkeskyrkogården - där varumärken ligger döda och begravda

Cellofan (folie), escalator (rulltrappa) och zipper (blixtlås), var alla tidigare varumärken. Idag är de generiska ord, det vill säga ord som från början var ett varumärke men som med tiden har blivit så pass allmänt kända att de inte längre kan anses åtnjuta varumärkesskydd.

Varumärken degenereras därför att människor börjar använda dem som benämningar för varor av en viss typ från samtliga tillverkare på marknaden, istället för att bara använda benämningen för en enskild tillverkares varor. Risken för degeneration är stor om ett generiskt ord inte existerar för varan därför att den är ny eller om det är för invecklat eller kanske till och med för svårt att komma ihåg. Oftast är det domstolar som får avgöra om varumärket degenererat och därmed är dött och begravet - på varumärkeskyrkogården!

Den berömda varumärkeskyrkogården existerar faktiskt i verkligheten och kallas lexikon. Där kan man nämligen hitta tidigare varumärken som idag förekommer som generiska ord.

Men varumärkesrättigheter varierar ju som bekant från land till land. Svenska varumärken som blivit döda och begravda är dynamit, grammofon och termos. Trots detta är THERMOS fortfarande varumärkesskyddat i Storbritannien. Ett annat exempel är YO-YO som erhåller varumärkesrättsligt skydd i Kanada men blev klassats som ett generiskt ord av amerikanska domstolar för ungefär 40 år sedan.

Med andra ord, det är viktigt att bevaka sina varumärken så att de inte används som benämning för varor av samma slag oberoende av kommersiellt ursprung.

Källa: WIPO Magazine, November 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 27 november 2009

Svenska böcker kommer inte ingå i Google books

Det reviderade förslaget anger att inga svenska böcker skall ingå i Google books, endast böcker som getts ut i USA, Storbritannien, Australien och Kanada kommer att omfattas. Alla andra länder kommer att undantas från den mycket kritiserade kopieringen av all världens böcker.

Kjell Bohlund, Förläggarföreningens ordföranade, är mycket nöjd med att man har undantagit all europeisk litteratur utom det anglosaxiska och säger till Svenska Dagbladet att "Man måste läsa hela avtalet noga innan man kan ha en bestämd uppfattning, men det låter bra".

Källa: SvD november 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 24 november 2009

5 korta - varför varumärkesregistrera!


1, Du får en exklusiv rätt att använda ditt varumärke.

2, Du kan hindra andra från att använda samma eller liknande varumärke.

3, Du ökar värdet på företaget eftersom det är en tillgång som bland annat kan säljas.

4, Du skyddar den länk mellan dig och din kund som du skapat.

5, Du skyddar den investering du gör när du lägger ner tid och pengar i ditt företags varumärke.

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 23 november 2009

Marknadsdomstolen förbjöd användandet av E-niro

Företaget Profilmedia i Stockholm AB har förbjudits att bland annat använda namnet e-niro för att marknadsföra sina företagskataloger och branschregister.

Det är företaget Eniro AB och Din Del AB som stod bakom anmälan till marknadsdomstolen eftersom de ger ut de mer kända katalogerna.

Marknadsdomstolen ansåg att Profilmedias marknadsföring var vilseledande eftersom namnet var för likt originalet och dömdes vid vite på 750 000 om företaget fortsätter med sin marknadsföring.

Källa: GP fredag 13 november 2009


http://www.varumarkesombudet.se/

torsdag 19 november 2009

Det nyligen registrerade figurmärket The Pirate Bay avregistreras?

Som Varumärkesombudet rapporterade om i tisdags har det Kungsbackaföretag som registrerade det kända figurmärket The Pirate Bay nu verkat ångra sig och vill avregistrera märket efter påtryckningar från Peter Sunde.

Peter Sunde skriver till företagets företrädare att "ni kanske istället tar och avregistrerar loggan så att allmänningen inte behöver spendera tid och pengar på att ni anser er ha ensamrätt till publik egendom?".

Företagets företrädare hävdar att orsaken bakom registreringen var att man bara ville kolla om det gick att registrera loggan och att de gärna vill samarbeta med sajten.

"...det vore roligt om vi kunde göra någonting tillsammans kring det och skapa en win-win", säger företrädaren. Ett sätt skulle kunna vara att vi t ex gör en donation för varje såld enhet eller liknande..."

Peter Sunde själv säger att det känns som en gisslandrama och kräver att företaget avregistrerar varumärket innan någon diskussion över huvud taget kan komma ifråga.

Källa: SvD.se 17 november 2009.

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 18 november 2009

Varumärkesombudet tipsar!

Varumärkesombudet tipsar om http://vaccinkartan.se/

Bor du i Stockholms län eller i Västra Götaland kan du enkelt se var det finns vaccin!

tisdag 17 november 2009

Pirate Bay-märket registrerats av annan

Det är företaget Sandryds Handels Aktiebolag i Kungsbacka som har registrerat varumärket THE PIRATEBAY (figur).

Varför det var möjligt för detta företag att registrera varumärket beror på att designern bakom Pirate Bays logga avsagt sig upphovsrätten för att den skall vara fri att använda för alla och envar.

Eftersom varken upphovsmannen eller någon bakom The Pirate Bay skyddat varumärket har Patent- och registreringsverket inte hittat någon tidigare hindrande registrering och godkänt varumärkesansökan.

Kunsbackaföretagets vd säger till P3 att det vore roligt om grundarna till The Pirate Bay tycker att det är stöld.

-"Men vi får kanske ta en dialog med dem om det skulle behövas, säger han".

Peter Sunde själv skriver i ett mail till SvD.se att många försöker slå mynt av TPB-uppmärksamheten och att det alltid varit fritt fram för alla att använda logotypen. Han är dock kritisk emot är att de försöker tillskansa sig ensamrätten till märket och inte låter den vara fri för användning av alla.

Källa: SvD.se

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 16 november 2009

Brottsspaning på nätet svårare med Ipredlagen

Det har blivit svårare att utreda upphovsrättsbrott på Internet med Ipredlagen. Det anser både åklagare och musikindustrins branschorganisation Ifpi.

Eftersom internetoperatörerna mycket snabbare än tidigare slänger uppgifter om vem som ligger bakom en ip-adress har det blivit allt svårare att utreda fildelning. Åklagarna är nämligen beroende av dessa uppgifter för att kunna utreda den här typen av upphovsrättsbrott. Men även andra allvarligare brott som rån och barnporr har blivit svårare att utreda.

Patrik Hiselius, jurist på Telia Sonera, medger att sparandet blivit kortare eftersom det är en aspekt av Ipred när det gäller hur länge data lagras.

Både Fredrik Ingblad, en av Sveriges två åklagare med specialinriktning på immaterialrätt, samt Lars Gustafsson, vd på Ifpi, är bekymrade över de konsekvenser Ipredlagen fört med sig.

Att Ipred motverkar sitt eget syfte är därför något som upprör och konsekvenserna är långt ifrån klarlagda.

Källa: SvD Måndag 16 november 2009.

onsdag 11 november 2009

Googles scanning - avtalet klart senast fredag

Domstolen i New York meddelar nu att det så kallade Googleavtalet måste vara klart senast på fredag för att dess giltighet skall kunna prövas.

Det är efter att Google scannat, och därmed kopierat, miljontals böcker som de har stämts av de amerikanska förläggar- och författarförbunden för upphovsrättsintrång.

Nu har parterna enats om den enorma Googlescanningen och för att avtalet skall bli lagligt krävs att det godkänns av amerikansk domstol.

Det är också detta avtal som kommer att styra förlag och författare över hela världen, allt enligt amerikansk lag, såvida inte utländska författare och förlag aktivt säger nej. Hur det blir med den saken får vi avvakta och se.

Källa: SvD 10 november 2009

måndag 9 november 2009

Dyr affär att köpa annans domän

Det var när myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades 1 januari i år, efter sammanslagningen av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar med säte i Karlstad, som det uppstod trassel med domännamnet.

Den nya myndigheten går under förkortningen MSB men domännamnet var redan upptaget. Msb.se användes redan av ett grossistföretag MSB center och därför tvingades myndigheten att välja en annan domän, nämligen msbmyndigheten.se.

Det var dock inte särskilt lyckat då domännamnet också användes i de anställdas e-postadresser och det blev mycket långa namn. Framförallt blev det krångligt för myndighetens utländska kontakter.

På MSB Center säger man att fruktansvärt mycket mail har skickats fel och VD:n Elias Melki beklagar att politikerna inte tänkte på att det fanns ett företag i Märsta som hette likadant och kunde förväxlas med den nya myndigheten.

De första förhandlingar som inleddes strandade då myndigheten inte hade den budget som krävdes för att köpa loss domännamnet. Nu har parterna återigen mötts och prislappen blev 950 000 kronor.

Det är inte ovanligt att företag köper på sig domännamn för att kunna sälja i framtiden men då handlar det ofta om priser mellan tjugo tusen och ett par hundratusen kronor. Men det är en helt annan fråga när det gäller domännamn som faktiskt används. Det brukar då inte blir någon affär eftersom säljaren ofta begär ett alldeles för högt pris.

VD:n Elias Melki säger att det kommer kosta en del att byta allting och informera deras kunder om domännamnsbytet. Samtidigt säger han att det nu skall bli skönt att slippa förväxlingen.

Från och med den 1 december i år kommer myndigheten att heta msb.se och grossistföretaget msbcenter.se



Källa: Nya Wärmlands Tidning, 7 november 2009


torsdag 5 november 2009

Vitsord om Varumärkesombudet

Så här säger våra kunder om oss:


"Vi hade behov av en snabb förnyelse av ett befintligt varumärke. Varumärkesombudet agerade omgående, gjorde det vi önskade och hanterade frågan mycket professionellt. Kostnaden var rimlig och vi kommer att hantera fortsatta varumärkesfrågor med stöd från Varumärkesombudet."

Magnus Svernlöv
Managing partner, Notisum AB


"Vi hamnade i en domännamnstvist med ett multinationellt företag och hörde talas om Varumärkesombudet, som blev vårt ombud. Varumärkesombudet gick snabbt och noggrant igenom vårt fall och bemötte motparten på ett bra sätt. Att Varumärkesombudet hade en stor erfarenhet av domännamnstvister både nationellt och internationellt märktes tydligt på motpartens agerande. Dessutom gav man oss stöd under hela processen vilket kändes proffsigt."

K-G Karlsson
VD, ILI Global AB


“Varumärkesombudet gav oss snabb och mycket professionell återkoppling under förstudiens gång. De gjorde ett gediget arbete och är mycket kunniga inom internationell varumärkesrätt.”

Annica Strahner
VD, Sculptor Investor Relations AB

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 3 november 2009

McDonalds förlorar mot malaysisk restaurang

Malaysias federala domstol ogillade McDonalds begäran om att hindra en restaurang i Kuala Lumpur från att använda prefixen "Mc" i sitt namn.

Domslutet den 8 september avslutar en åttaårig lång tvist och innebär att den malaysiska restaurangen kan fortsätta att bedriva handel under namnet McCurry.

Källa: Managing Intellectual Property, oktober 2009.

http://www.varumarkesombudet.se/

torsdag 29 oktober 2009

Volvo-varumärket - en djävul i detaljerna

Igår kom beskedet att kinesiska Geeley lagt ett bud på Volvo Personvagnar vilket indikerar att förhandlingarna kommit långt. Men man skall komma ihåg att större företagsköp har avbrutits långt senare i processen.

Lewis Booth, Fords finanschef, uttryckte saken igår genom att säga att djävulen finns i detaljerna. En av dessa är den dyrbaraste tillgången i Volvo PV, nämligen varumärket VOLVO, som också Geeley kommer att få betala mest för.

Varumärket VOLVO ägs av ett speciellt bolag, Volvo Trademark Holding, som bildades för tio år sedan när Volvo PV såldes till Ford. Bolaget har till uppgift att förvälta och skydda Volvos varumärke och ägs gemensamt av svenska AB Volvo och Ford Motor Company.

Även om AB Volvo inte kan ha någon synpunkt på vem som äger Volvo PV kan man ändå räkna ut att de kommer att försvara och skydda varumärket från att det på något sätt skadar ryktet för AB Volvos lastbilar och entreprenadmaskiner.

En djävul i detaljerna helt enkelt.

Källa: SvD Näringsliv 29 oktober 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 28 oktober 2009

OHIMs president om ändring av invändningsförfarandet

OHIMs president Wubbo de Boer vill genomföra omfattande förändringar av invändningsförfarandet för gemenskapsvarumärken. Syftet är att göra systemet snabbare och smidigare och reducera den genomsnittliga tiden för invändningsförfarandet från 23 månader till 14 månader.

Det mest kontroversiella förslaget från de Boer innebär en förkortning av invändningsperioden från tre till en månad. Vidare föreslår han en minskning av den s.k. cooling-off perioden från två till en månad, att OHIMs handläggningstid skall förkortas från 34 till 17 veckor och han föreslår att introducera bättre elektroniska medel.

Ungefär 16% av alla gemenskapsansökningar invänds, varav två tredjedelar förliks innan beslut fattas. Men de Boer säger att dessa siffror nu håller på att ändras och att parterna förliks allt mindre.

Omfattande förändringar av invändningsförfarandet måste först föreslås av Europa kommissionen och därefter godkännas av medlemsstaterna för att kunna genomföras.

Källa: Managing Intellectual Property, oktober 2009.

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 26 oktober 2009

Kändis ex-fru har varumärkesskyddat sitt namn

Målet gäller ett överklagande från OHIM till europeiska gemenskapens första instansrätt, CFI.

I november 2002 sökte Barbara Becker, före detta fru till Boris Becker, skydd för gemenskapsvarumärket "Barbara Becker" för varor i klass 9.

I juni 2004, invände Harman Internationel Industries, Inc. mot ansökan baserat på gemenskapsvarumärket BECKER ONLINE PRO, 1.823.228, och varumärkesansökan för ordmärket BECKER, 1.944.578, båda för klass 9.

OHIM gick på invändarens linje och framhöll att det förelåg förväxlingsbarhet mellan det sökta och de tidigare rättigheterna och tryckte särskilt på att det förelåg begreppsmässig likhet eftersom de syftade på samma efternamn.

Efter egen bedömning fann CFI att det inte alls förelåg någon risk för förväxling då de motstående märkena endast i viss grad kunde anses vara visuellt och fonetiskt lika. Från en begreppsmässig utgångspunkt ansåg domstolen att de var klart särskiljande eftersom den relevanta publiken skulle uppfatta märket i sin helhet, d.v.s. Barbara Becker istället för en kombination av namnet "Barbara" och efternamnet "Becker". Domstolen ansåg nämligen att Barabara Becker var en celebritet i Tyskland, medan namnet Becker generellt sätt var känt som ett alldagligt och allmänt utbrett namn.

På dessa grunder upphävde därför första instansrätten OHIM's beslut till sökandens fördel.

Källa: Mål nr C-51/09-P

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 23 oktober 2009

Liberia med i Madridsystemet

Från och med den 11 december 2009 är det alltså möjligt att designera Liberia som land vid en internationell varumärkesansökan.

Källa: WIPO

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 21 oktober 2009

Statistik för varumärkesansökningar vid OHIM - en jämförelse 2008/ 2009

Antalet EG-varumärkesansökningar har snabbare återhämtat sig till förra årets nivåer jämfört med antalet EG-mönsteransökningar. Flest EG-ansökningar lämnades in under andra kvartalet. Totalt ger det 58 000 ansökningar, endast 4% mindre jämfört med 2008.


En trolig anledning till det ökade antalet inlämnade varumärkesansökningar under Q2 2009 beror på den 40 procentiga minskningen av ansökningsavgifterna f.o.m. 1 maj .

Källa: OHIM

http://www.varumarkesombudet.se/

Statistik för EG varumärken vid OHIM - september 2009

Statistik för antal EG-ansökningar och registreringar vid OHIM-september 2009

Ansökta EG-varumärken

7 452

Publicerade EG-ansökningar

6 740

Registrerade EG-varumärken

4 801

Förnyade EG-registreringar

1 478


Källa: OHIM

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 19 oktober 2009

Kort om EG-registreringar

När du ansöker om en varumärkesregistrering inom EU, ett s.k. gemenskapsvarumärke, får du skydd i EU:s samtliga medlemsstater. Normalt tar det ett år för din ansökan att godkänns om det inte finns några hinder i vägen. Hinder i vägen är bland annat tidigare förväxlingsbara varumärken eller att din ansökan inte uppfyller de formella kraven. Skulle det finnas hinder i ett enda land kan hela din ansökan falla.

Registreringsproceduren

En ansökan om varumärkesregistrering i EU kan antingen lämnas till PRV som vidarebefordrar den, eller skickas direkt till KHIM (Kontoret för harmonisering i den inre marknaden) som ligger i Alicante, Spanien. Det går även att ansöka elektroniskt på KHIM:s hemsida.

Ansökan kan lämnas in på vilket som helst av medlemsstaternas språk, vilket kommer anses vara ”första språket”. Dessutom måste du ange ett ”andra språk”, antingen spanska, tyska, franska, italienska eller engelska som kan komma att bli processpråk vid ett eventuellt invändnings-, hävnings- eller ogiltighetsförfarande. Första och andra språket får inte vara detsamma.

Kort efter att du lämnat in din ansökan får du en bekräftelse från KHIM att din ansökan är mottagen med ingivna ansökningsuppgifter, inklusive ansökningsdag. Görs ansökan elektroniskt bör du få en bekräftelse inom ett dygn. Ansökningsavgiften måste betalas inom en månad från det att du lämnat in din ansökan.

Skulle din ansökan innehålla brister kommer du att få ett föreläggande med två månaders svarstid. Efter att din ansökan blivit formellt granskad och godkänd får du ett meddelande från KHIM att ansökan är redo för publicering i Bulletinen för gemenskapsvarumärken. Från publiceringsdagen och tre månader framåt löper den s.k. invändningsperioden vilket innebär att den som anser att de har en tidigare rättighet som är förväxlingsbar kan försöka hindra registrering av ditt varumärke. Inkommer det ingen invändning under denna period registreras varumärket.

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 16 oktober 2009

Kort om förnyelse av varumärken

Efter att du fått ditt varumärke registrerat gäller ditt varumärkesskydd i tio år. Det innebär att ingen annan än du eller med ditt tillstånd får använda sig av samma eller liknande varumärke för samma eller liknande varor och/ eller tjänster. Vid utgången av dessa tio år måste varumärket förnyas för att det skall fortsätta vara giltigt. Att varumärket verkligen förnyas är upp till dig. Förnyar du inte varumärket inom tioårsperioden upphör ditt varumärke att gälla. Vem som helst kan då registrera samma varumärke och därmed sätta stopp för din användning av ditt varumärke.

Förnyelse av varumärket görs vart tionde år och går att göra i princip i all oändlighet. Du kan förnya ditt varumärke tidigast ett år före utgången av tioårsperioden räknat från registreringsdagen. Skulle du av någon händelse missa att förnya ditt varumärke har du möjlighet att göra detta under en förseningsperiod. Förseningsperioden börjar i Sverige löpa sex månader efter sista dagen för förnyelse. Detsamma gäller för gemenskapsvarumärken samt internationella varumärkesregistreringar. Du har då möjlighet att förnya ditt varumärke mot en förseningsavgift.

Det är också viktigt att tänka på att det vid förnyelse inte går att ändra i varumärkesansökan eller göra tillägg. I sådant fall måste du lämna in en ny ansökan och betala nya avgifter. Endast begränsningar av varu- och/eller tjänsteförteckningen är möjligt samt strykning av befintliga klasser. Det går dock att göra sådana förändringar av märket som anses så obetydliga att de faller inom ramen för det befintliga varumärkesskyddet. Med andra ord, ändringen måste anses vara oväsentlig samtidigt som det inte får påverka helhetsintrycket av varumärket.

Källa: varumarkesombudet.se

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 14 oktober 2009

10 års Jubileum för WIPO's UDRP

I veckan firade World Intellectual Property Organization (WIPO) 10 års jubileum för dess Uniform Resolution Policy (UDRP)- det alternativa tvistlösningsförfarandet för domännamnstvister under bland annat .com - med en stor konferens med över 200 deltagare.

På konferensen talades det bland annat om lärdomar som dragits av UDRP-förfarandet samt framtiden för Domain Name System (DNS) i ett immaterialrättsligt perspektiv.

Källa: WIPO

http://www.varumarkesombudet.se/

Ipred-lagen prövad för första gången i hovrätten

Igår kom det första beslutet någonsin gällande Ipred-lagen som prövats av Hovrätten.

Saken gäller ljudböcker som har gjorts tillgängliga för nedladdning och där fem bokförlag krävde att få ut ip-nummer av bredbandsbolaget Ephone.

Tingsrätten dömde till bokförlagens fördel men Hovrätten var av en annan uppfattning.

Hovrätten ansåg att det inte hade bevisats att ljudböckerna gjorts tillgängliga för allmänheten eftersom det krävdes inloggning för att kunna ladda ner dem. Därför behövde inte operatören lämna ut uppgifter om vem som stod bakom den server där ljudböckerna gjort tillgängliga för nedladdning.

Vd:n för Bonnier audio, Magnus Nytell, tycker att domen är beklaglig eftersom den är prejudicerande.

-"Vi vägrar lägga oss platt och låta piraterna ta över", säger han.

Källa: SvD onsdag 14 oktober 2009


http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 13 oktober 2009

Kort om klassificering av varumärken

När du har ett varumärke som du vill registrera måste du vid varumärkesansökan ange vilka varor och/eller tjänster du vill använda ditt varumärke för och klassificera dem. Att klassificera en vara eller en tjänst innebär att man anger vilken eller vilka specifika klasser dina varor och/eller tjänster tillhör. Detta görs för att både du som sökande och den myndighet som skall granska ansökan lättare ska kunna avgöra om det redan finns liknande ansökta eller registrerade varumärken som avser samma eller likande varor och/eller tjänster. Om så är fallet kan nämligen ansökan avslås.

Det finns ett särskilt system som gör det enklare att dela in sina varor och tjänster i rätt klass. Det kallas Niceklassificeringen och består av 45 olika klasser, där klass 1–34 innehåller varor och klass 35–45 tjänster. Varuklasserna är uppdelade efter det material som varorna är gjorda av medan tjänsteklasserna delas in efter yrkeskategori eller vad tjänsten åstadkommer.

Eftersom du endast får skydd för de varor och/eller tjänster som du anger är det viktigt att vara noggrann när du gör din varu- och tjänstebeskrivning och klassindelning. Beskrivningen och klassindelningen går nämligen inte att ändra i efterhand . Om du vill ändra dessa måste du lämna in en helt ny varumärkesansökan och betala nya ansökningsavgifter, däremot går det bra att begränsa din varu- och tjänstebeskrivning eller ta bort klasser.

Skulle inte din beskrivning stämma överens med klassindelningen är det beskrivningen som gäller.

http://www.varumarkesombudet.se/

söndag 11 oktober 2009

Registrera varumärken som innehåller beskrivande ord - Del 1

Del 1 - Beskrivande kännetecken som kombineras med icke särskiljande ord eller figurelement

Under del 1 tar vi upp fallet då beskrivande kännetecken kombineras med andra element som inte i sig själva är särskiljande, oavsett om det är ord, bokstäver, siffror eller figurer.

Enligt varumärkeslagen kan ett kännetecken registreras om det kan särskilja varor i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan. Det innebär att varumärket måste ha ett inneboende eller förvärvat särdrag. Ett märke som uteslutande eller endast med mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung skall inte anses ha särskiljningsförmåga. På motsvarande sätt gäller att sådant som uteslutande framstår som sedvanliga beteckningar på varan eller tjänsten inte kan skyddas.

Ett märke är särskiljande om åtminstone ett av dess element är särskiljande i sig självt. Därför är ett kännetecken registrerbart om en beskrivande term är förenad med en särskiljande term, t.ex. light är inte registrerbart men Pepsi light är det.

Ett märke är också särskiljande om, även om inget av dess element är särskiljande i sig självt, kombinationen i dess helhet är särskiljande.

Två beskrivande ord som kombineras kan vara särskiljande om sammanställningen är syntaktiskt ovanlig, fantasifull eller "mer än summan av dess delar".

Samma bedömning gäller om en beskrivande term förenas med en term som varken är särskiljande eller beskrivande. Alltså, om två oregistrerbara element kombineras kan märket i sin helhet registreras om de sättet på vilka de har kombinerats är fantasifult eller är "mer än summan av dess delar".

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 6 oktober 2009

Figurmärke föreställande ett halvt smiley‑leende inte godkänt av EG domstolen

I ett nyligen avgjort rättsfall, mål T‑139/08, ansåg EG domstolens förstainstansrätt att ett figurmärke som föreställde ett halvt smiley‑leende (se figur nedan) saknade det minimum av särskiljningsförmåga som krävs för att det skulle kunna registreras.

Förstainstansrätten ansåg att det ansökta varumärket var ett motiv med mycket enkel och banal utformning, som uteslutande fungerade som dekoration, och att det inte skulle uppfattas som en upplysning om de aktuella varornas kommersiella ursprung.

Domstolen godtog inte sökandens argument att omsättningskretsen skulle uppfatta det omtvistade varumärket som en ”halv smiley‑mun”, då det var tänkt att likna smileyn, som är registrerad som gemenskapsvarumärke nr 517383, och att denna omständighet medförde att det har särskiljningsförmåga.

Tvärt om ansåg domstolen att ett varumärke som består av en del av ett redan registrerat varumärke med särskiljningsförmåga i sig inte innebär att varumärket ska anses ha särskiljningsförmåga.

Bedömningen av ett varumärkes särskiljningsförmåga skall istället grunda sig på dess förmåga att särskilja varumärkessökandens varor eller tjänster på marknaden i förhållande till de varor eller tjänster av samma slag som konkurrenterna tillhandahåller (se mål T‑79/00). Den omständigheten att det ansökta varumärket består av en del av ett redan registrerat varumärke är inte relevant vid en sådan bedömning.

----------------------------------------------------------

Sökta figurmärket:

Image not found


Källa: T-139/08 The Smiley Company v OHMI

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 5 oktober 2009

Skydd för webbplatser

Om du vill ha skydd för din webbplats kan du söka ett s.k. utgivningsbevis. Beviset gäller i 10 år och ger din webbplats grundlagsskydd. Det innebär att den får ett censurskydd som gör att myndigheterna inte får förhandsgranska eller försvåra publiceringen av innehållet. Skydd gäller också mot åtal för exempelvis förtal och ger möjlighet för källskydd. Det är samma skydd som traditionella massmedier har och man behöver därför inte begära skriftligt tillstånd för att få publicera en bild eller en artikel där någon person syns eller omnämns. Det är endast utgivaren som är ansvarig för innehållet och källorna har rätt att vara anonyma.

För att kunna få grundlagsskydd måste innehållet på hemsidan dokumenteras i sex månader och en behörig utgivare för webbplatsen måste alltid finnas. Den personen är ensamt ansvarig straffrättsligt för vad som publiceras. Samma utgivare ska vara anmäld till Radio- och TV-verket. Viktigt är att webbplatsens och utgivarens namn samt vem som har utsett utgivaren ska publiceras på webbplatsen.

De särskilda krav som måste vara uppfyllda för att utgivningsbevis skall utfärdas är att webbplatsen;

  • är väl avgränsad och framstår som en sammanhållen produkt, t.ex. genom enhetlig formgivning,
  • inte kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten,
  • är tillgänglig för allmänheten,
  • har anknytning till Sverige, t.ex. att redaktionen finns i Sverige,
  • har en behörig utgivare utsedd och
  • har ett namn som innehåller domännamn som inte kan förväxlas med namnet på en annan webbplats som finns registrerad hos Radio- och TV-verket.
Man kan inte få skydd för webbplatser som innehåller diskussionsforum, artikelkommentarer, gästböcker m.m., om de kan ändras av andra än redaktionen. Däremot kan sådana diskussionsforum få skydd om varje inlägg godkänns av redaktionen innan det publiceras.

Utgivningsbevis ansöks hos Radio- och TV-verket och handläggningstiden är cirka en månad. Ansökningsavgiften är 2000 kr och måste vara betald för att Radio- och TV-verket ska behandla ansökan.

Källa: Radio- och TV-verket

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 2 oktober 2009

Ingen affär mellan GGF och Pirate Bay?

Den 30 september var det tänkt att köpet av The Pirate Bay för 60 miljoner av företaget GGF (Global Gaming Faxtory X) skulle ha varit avslutat.

Inte heller verkar affären bli av när det gäller köpet av Peerialism som skulle stå för en del av tekniken i framtidens Pirate Bay, eftersom 100 miljoner skulle funnits på företagets konto samma datum.

Peerialsim VD säger att affären är formellt avslutad och att de inte ha haft någon kontakt med GGF sedan augusti.

GGF:s VD Hans Pandeya säger till P3 Nyheter att han inte har några kommentarer.

Det mesta tyder på att affären helt har spruckit.

Källa: SvD fredag 2 oktober 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 30 september 2009

Nämndeman är jävig i kommande Pirate Bay-rättegång!

Enligt tidigare rapportering från The Pirate Bay-rättegången står det nu klart att Svea Hovrätt ansett att en av nämndemännen är jävig.

Nämndemannen som är anställd som produktutvecklare på Spotify samt äger optioner i företaget får nu lämna sitt uppdrag på hovrätten inför den kommande rättegången.

Själv anser han att anställningen inte skulle påverkat honom i frågan.

Källa: SvD 30 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 28 september 2009

Kosmetiskt varumärke hävd pga icke-bruk

Gemenskapsvarumärket DHC, ägt av ett japanskt bolag, har blivit hävt följt av en ansökan från ett schweiziskt bolag som hävdat att märket inte tagits i verkligt bruk under 5 år inom den Europeiska Gemenskapen enligt artikel 51(1)(a) CTMR.

Ordmärket "DHC" nr 311241 registrerades 1998 av det Tokyo-baserade Kabushiki Kaisha Diieichishii (DHC Corporation) för en rad olika varor, bland annat kosmetika, kläder och alkoholhaltiga drycker.

Det schweiziska bolaget Mundipharma AG, ansökte 2008 om att varumärket skulle bli hävt för alla varor på grund av att märket inte uppfyllde användningskravet i artikel 51(1)(a) CTMR.

Det japanska bolaget hävdade att produkter med märket DHC sålts via dotterbolaget DHC Europe (Schweiz) Ltd, som distribuerade produkterna inom EU, inkluderat Tyskland och Österrike.

DHC Europe (Schweiz) upplöstes emellertid senare och DHC UK Ltd grundades i november 2006. Detta dotterbolag drev webbsidan www.dhcuk.co.uk genom vilka kunder kunde beställa DHC produkter. Konsumenter inom EU kunde även köpa produkter under varumärket DHC på webbsida www.dhccare.com som drevs av det amerikansk dotterbolaget.

Varumärkesinnehavaren hävdade vidare att de marknadsfört DHC produkter genom kataloger och reklam i Tyskland samt genom kataloger och genom webbsidan i England.

OHIM ansåg dock att det tyskspråkiga materialet till största del avsåg den schweiziska marknaden, t.ex. var priserna satta i schweiziska Franc.

Vad gäller det engelskspråkiga materialet relaterade en del det till det amerikanska katalogerna och att endast den del av information som relaterade till England kunde användas i bedömningen om verkligt bruk inom EU förelåg.

Dock hade innehavaren inte givit in någon bevisning som visade på aktuella försäljningssiffror inom EU utan endast angett det årliga värdet av försäljningen samt utgifter för marknadsföring av DHC USA, Inc. Därför ansåg OHIM att innehavaren inte kunnat visa på verkligt bruk inom EU och varumärket hävdes 2008-01-11 i enlighet med artikel 51(1)(a) CTMR.

Källa: OHIM

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 25 september 2009

Generaladvokaten ger Google rätt mot Louis Vuitton i intrångsfråga

Det är Louis Vuitton som har stämt Google för varumärkesintrång. Saken gäller den tjänst som Google erbjuder, nämligen att företaget säljer sökord till företag vars annonser blir klickbara intill sökresultatet. Louis Vuitton hävdar därför att Googe gör intrång i deras varumärkesskydd eftersom de som söker på de ord som är relaterade till bolagets produkter också får upp annonser från företag som säljer piratkopior eller snarlika, billigare versioner av exempelvis Vuittons väskor.

I sitt yttrande hävdar generaladvokaten Poiares Maduro vid EU:s domstol i Luxemburg att den som använder en sökmotor på internet är medveten om att det dyker upp resultat med olika relevans och att risken för att användaren blir förvirrad och vilseledd är liten. Dessutom är det inte ens säkert att den som söker vill komma till just Louis Vuittons hemsida.

Nu väntas domstolen själv komma med ett utslag i frågan.

Källa: Realtid.se 22 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/


torsdag 24 september 2009

Statistik EG-varumärkesansökningar jan - aug 09





jan-aug 09

jan-aug 08

% Ändring jan-aug

%Ändring jan-mar

Tyskland

10862

10118

7%

7%

USA

7236

8954

-19%

-24%

England

5185

5859

-12%

-22%

Italien

4730

4834

-2%

-8%

Frankrike

4160

4059

2%

-9%

Spanien

4432

4636

-4%

-19%




Samtliga ansökningar

56784

58872

-4%

-11%

Källa: OHIM



onsdag 23 september 2009

Statistik för EG-varumärken - Augusti 2009

Mottagna EG-varumärkesansökningar

6 014

Publicerade EG-ansökningar

8 896

Registrerade EG-varumärken

10 622

Mottagna EG förnyelser

1 293



Mottagna registrerade Gemenskapsdesign

3 387

Publicerade Gemenskapsdesign

5 853

Möjlighet att registrera å, ä, ö under .eu

Från och med den 10 december 2009 är det möjligt att registrera å, ä, ö, ü och é under toppdomänen .eu.

EU är en utav de sista toppdomänerna som därmed får stöd för internationaliserade domännamn, idn, som många övriga fick stöd för redan hösten 2003.

.eu domänen hanteras av Eurid på uppdrag av EU-kommissionen.

Källa: IGD 22 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 22 september 2009

Global Gaming Factory X har begärts i konkurs!

Det är företaget Advatar Systems som har lämnat in en konkursansökan till Stockholms tingsrätt eftersom de hävdar att Pirate Bay-spekulanten Global Gaming Factory X (GGF) inte kan betala den skuld på ca 1, 5 miljoner kronor som de är skyldiga.

Advatar Systems drivs av Johan Sällström, tidigare styrelsemedlem i GGF.

Enligt konkursansökan är Vd:n Hans Pandeya delgiven Advatar Systems fordran. Men GGF skriver i pressmeddelande att man inte känner till någon konkursansökan och att man bestrider kravet.

Dessutom har Pandeya egna ekonomiska bekymmer då en obetald skatteskuld hos Kronofogden på 782 516 kronor enligt uppgift renderat i att hans bil, båt och motorcykel utmätts.

Efter att Global Gaming Factory X i juni meddelat att de avsåg köpa domännamnet till The Pirate Bay för 60 miljoner kronor har det varit många turer kring affären. Som tidigare rapporterats har aktien handelsstoppats och bolaget har fått träda ur börsen.

Detta beror bland annat på att Pandeya inte kunnat styrka en rad påståenden i de pressmeddelanden som skickats ut efter det att affären blev känd.

Källa: DN 18 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 21 september 2009

Jäv i hovrätten för The Pirate Bay?

Frågan är om det kan föreligga jäv i de kommande hovrättsförhandlingarna i The Pirate Bay rättegången.

Det gäller nämligen en nämndeman, Fredrik Niemelä, som är doktorand vid Kungliga tekniska högskolan och anställd hos musiktjänsten Spotify. Trots att Spotify är ett alternativ till Pirate Bay och delvis ägs av de stora skivbolagen anser inte Fredrik Niemelä att det föreligger jäv.

"Jag har inget att vinna på att få igenom en fällande dom".

Hovrättsrådet Ulrika Ihrfeldt vill inte uttala sig om saken men skickade i fredags ett brev till de inblandade parterna om nämndemännens anställning. Som en konsekvens av detta har nu musikbranschens egna rättighetsorganisation Ifpi lämnat in en anmälan om jäv.

Det var även i tingsrättsdomen i The Pirate Bay som misstankar förelåg mot att domaren Tomas Norström var jävig då han var medlem i flera organisationer med anknytning till upphovsrätt. Norström friades dock i hovrätten sedan misstankarna om jäv utretts.

Hovrätten förväntas ta upp den överklagade tingsrättsdomen i november.

Källa: SVT 21 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 14 september 2009

Kort om Ipreds innebörd för varumärkesrätten

Som alla känner till trädde EG-direktivet om civilrättsliga sanktioner för att skydda immateriella rättigheter (kallat Ipred) i kraft 1 april 2009. Lagen gäller för alla typer av immateriella rättigheter, det vill säga upphovsrätt, patenträtt, varumärkesrätt etc., såväl i fysisk som i digital miljö.

Den mest uppmärksammade lagändringen gäller att svenska domstolar kan besluta att en Internetleverantör ska ge rättsinnehavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Men utlämnande kan bara ske när en domstol har beslutat om detta.

För att en domstol skall fatta ett sådant beslut krävs det att rättsinnehavaren presenterar tillräcklig bevisning (d.v.s. sannolika skäl) om att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella IP-adressen.

Den mest uppmärksammade konsekvensen av denna ändringen gäller om intrånget avser uppladdning av till exempel en film eller ett musikaliskt verk för allmänheten. Rättsinnehavaren kan då först begära att få ut vem abonnenten är och sedan väcka talan om skadestånd.

Men Ipred tar inte bara sikte på fildelning. De nya reglerna har också betydelse för varumärkesrätten!

Den viktiga ändringen på varumärkesområdet är möjligheten att ingripa tidigare. Tidigare var rättsinnehavaren tvungen att ingripa mot den som de facto begått intrång. Nu behöver man inte vänta längre på att intrånget påbörjats utan man kan ingripa mot de som förbereder eller försöker begå intrång samt medverkar till ett intrång. Dessa personer kan drabbas av förbud och interimistiska förbud (det vill säga avgörande som meddelas omedelbart att gälla intill dess lagakraftvunnen dom föreligger) samt skadestånd.

Reglerna om skadeståndsbedömningen har också blivit utförligare. Rättsinnehavaren kan nu få ersättning för ideell skada samt skador på goodwill.

Dessutom kan rättsinnehavaren få igenom ett s.k. informationsföreläggande vilket innebär att den som ägnar sig åt förberedelser, försök, de facto begår intrång samt medverkande åläggs att informera om sina olagliga gärningar. Det krävs då att intrångsgöraren bekostar lämpliga åtgärder. Vad det innebär har man lämnat över till domstolarna att lösa i varje enskilt fall.

Källa: Brandnews Årgång 20 nr 1 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

torsdag 10 september 2009

De tre musketörerna - fler upphovsmän tycks säga ja!

Tidigare under veckan rapporterade Varumärkesombudet att Universal hotat stämma Stadsteatern för användning av musik i pjäsen De tre musketörerna.

Nu uppger musikförlaget Universal publishing group att en majoritet av upphovsmännen till den musik som används i pjäsen har gett sitt godkännande. Dessvärre har U2 och Prince inte godkänt musikanvändningen.

Men att flertalet av upphovsmännen har godkänt deras musikanvändning innebär inte att konflikten är löst. Det som återstår är att reglera ersättningsnivåerna.

Källa: SvD torsdag 10 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 9 september 2009

Ikea upprör med nytt typsnitt

Över 5000 personer har ställt sig bakom en namninsamling på nätet för att vissa sitt missnöje med att Ikea bytt typsnitt.

Personerna bakom namninsamlingen vill att företaget överger det nya typsnittet Verdana som ursprungligen skapades för Microsoft. Istället vill de att att företaget tar tillbaka sitt eget specialmodifierade typsnitt Ikea sans.

Anledningen till att Ikea byter typsnitt beror på att Ikea vill kunna använda samma typsnitt i all länder. Det är till exempel möjligt att använda i andra modifikationer som i asiatiska länder.

Ikea säger också att de nu slipper ha olika intryck på webben jämfört med trycksaker och katalogen.

Källa: SVD måndag 7 september

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 7 september 2009

Paul Simon på Stockholms stadsteaters sida

Det är musikjätten Universal som har hindrat föreställningen Sound of silence från att spela på Stockholms stadsteater med hänvisning till att upphovsmännen, däribland Paul Simon, inte velat att deras musik skulle spelas i det lettiska gästspelet.

I ett brev till Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt skriver Eddie Simon som driver Paul Simons bolag Paul Simon music att Universal inte talar för Mr. Simon när det gäller teaterrättigheter.

VD för den nordiska delen av Universal, Martin Ingeström, har hela tiden hävdat att det ytterst var Paul Simon själv som sagt ifrån, vilket alltså inte stämmer.

Universals Nordenkontor bedömde nämligen att musikanvändningen var så omfattande att den föll utanför Stadsteaterns Stim-avtal. Avtalet ger teatrar rätt att mot en avgift använda upphovsrättskyddad musik i pjäser, revyer och kabaréer.

För annan musik såsom opera och musikal gäller inte Stimavtalet eftersom det är musik som används för att driva handlingen framåt. Då måste teatrarna be om dessa rättigheterna direkt hos upphovsmännen eller förlagen.

Eddie Simon säger nu att detta kommer att lösas inom ett par dagar.

Universal har även hotat att stämma Stockholms stadsteater för musikanvändningen i De tre musketörerna som bland annat använder musik från U2 och Prince. Stadsteatern hävdar att musiken inte är handlingsdrivande utan ryms inom Stimavtalet.

Var gränsen går är fortfarande oklart.

Källa: SvD måndag 7 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

Peru med i Madridsystemet

Peru har gått med i Madridsystemet för internationellt varumärkesskydd vilket innebär att man kan välja landet vid en internationell varumärkesansökan.

Från och med 6 november 2009 träder lagen i kraft som möjliggör designering av Peru.

Källa: WIPO

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 4 september 2009

Anna Odell - konsten att bygga varumärken

Anna Odell som förlorade i Stockholms Tingsrätt och dömdes till 50 dagsböter för oredligt förfarande och våldsamt motstånd efter att ha fejkat ett självmordsförsök på Liljeholmsbron i Stockholm, har också vunnit.

Inte nog med att en privatperson inrättat en fond dit folk kan sätta in pengar för att betala boten på blyga 2 500 kr, har hon också skapat sig ett namn. Ett välkänt namn.

Håkan Boström skriver i DN Signerat att "Den största vinnaren är Anna Odells personliga varumärke som konstnär". Och det stämmer. Själv säger hon samma sak "Ingen visste vem jag var".

I måndags började hon sin första dag på ett tvåårigt masterprogram på Konstfack. Frågan är om hon nu kan hålla liv i sitt varumärke.

http://www.varumarkesombudet.se/



onsdag 2 september 2009

Domännamnstvister under .se

Domännamnet är ett av varumärkets viktigaste användningsområden. Eftersom det är principen om ”först-till-kvarn” som gäller vid domännamnsregistrering, uppstår det ofta tvister när någon hunnit före och registrerat någon annans varumärke som domännamn eller något som liknar ett varumärke. Det kan också på andra sätt uppstå tvister om rätten till att använda varumärket i domännamnet. Vid sådana tvister kan man antingen vända sig till nationella domstolar, vilket är kostsamt och tidskrävande, eller så kan man använda sig av det administrativa förfarandet som finns för att snabbare hantera domännamnstvister. Detta system finns till för att man ska kunna överklaga tilldelningen av ett domännamn i efterhand.

Det administrativa förfarandet som gäller för toppdomänen .SE är det s.k. ATF-systemet (Alternativt tvistlösningsförfarande), som administreras av Stiftelsen för internetinfrastruktur. Stiftelsen är en oberoende och allmännyttig organisation som har utsetts av ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) för att administrera den svenska toppdomänen. Ansvarig tillsynsmyndighet är PTS (Post- och telestyrelsen) och tillämplig lag är lagen om nationella toppdomäner för Sverige på Internet.

För att en part som har sökt ett alternativt tvistlösningsförfarande skall kunna få ett registrerat domännamn överfört till sig behöver tre fundamentala rekvisit vara uppfyllda;

  1. Sökanden måste han en rättighet (t.ex. varumärke eller firma) med giltighet i Sverige.
  2. Domännamnsinnehavaren ska ha handlat i ond tro när han registrerade eller använde domännamnet.
  3. Domännamnsinnehavaren ska inte heller ha en rätt eller berättigat intresse till domännamnet.

Det en part kan vinna i ett ATF är att få domännamnet överfört till sig eller att domännamnet avregistreras. Parterna står endast för den administrativa avgiften som skall erläggas och som varierar mellan 8000–16000 SEK, samt ombudets arvode. Förlorande part behöver heller inte betala ”rättegångskostnader” eller motpartens kostnader.

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 1 september 2009

Varumärket Frigolit säljs på nätet

Det är det Skövdebaserade bolaget Paroc som nu säljer ut sitt varumärke FRIGOLIT på Blocket med 20 000 kr som utgångspris. Budgivningen avslutas den 14 september 2009 och företaget hoppas kunna få ett sjusiffrigt belopp för varumärket.

Anledningen till att Paroc nu säljer ut varumärket beror på att det inte står för det som bolaget arbetar för idag trots att det är det mest kända och folkkära av deras varumärken. Paroc är en av Europas ledande producenter av mineralull för bygg- och teknisk isolering och vill renodla sin verksamhet.

Men Mats Wiktorsson, marknadsföringschef på Paroc, hävdar att varumärket inte kommer säljas till vem som helst.

Frågan är om varumärket inte redan har degenererat. I sådana fall är varumärket inte värt ett öre.


Källa: GP 1 september 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

Domännamnstvister

Varumärkesrätten har tidigare byggts på tanken att allmänheten får kännedom om ett varumärkets existens via någon form av media. Varumärket exponeras därför genom olika kanaler, t.ex. via reklamblad i tidning, TV eller radio, på företagsskyltar eller via de varor som märkesinnehavaren säljer. Det är också dessa, s.k. traditionell media, som varumärkesrätten tar sikte på.

Med Internet föddes nya kommunikationsvägar. Att använda varumärken på Internet har blivit precis lika självklart som användning i traditionella media, om inte vanligare. Nästan alla företag som vill låta sitt märke synas gör det genom att använda sitt varumärke på Internet, t.ex. genom att registrera ett domännamn innehållande varumärket, genom att sätta upp en hemsida där varumärket omnämns eller på andra sätt exponera sitt varumärke. Att använda sitt kännetecken i text på webbsajter betraktas som konventionell användning av varumärket och den ”traditionella” varumärkesrätten blir därför tillämplig. Däremot har alternativa regler vuxit fram när det gäller varumärken i domännamn.

Domännamnet är ett av varumärkets viktigaste användningsområden och eftersom det är principen om ”först-till-kvarn” som gäller vid domännamnsregistrering, uppstår det ofta tvister. Detta kan ske när någon hunnit före och registrerat någon annans varumärke som domännamn, eller när någon registrerar ett domännamn som liknar ett befintligt registrerat varumärke. Det finns också andra saker som kan ge upphov till en tvist om rätten till att använda ett varumärke i ett domännamn.

Vid domännamnstvister kan man antingen vända sig till nationella domstolar, vilket är kostsamt och tidskrävande, eller så kan man använda sig av det administrativa förfarandet som finns för att snabbare hantera domännamnstvister. Detta system finns till för att man ska kunna överklaga tilldelningen av ett domännamn i efterhand.

Olika administrativa regler gäller beroende på under vilken toppdomän domännamnet är registrerat. För toppdomänen .SE gäller det s.k. Alternativa tvistlösningsförfarandet (ATF) och för andra toppdomäner som .NU eller .COM gäller det s.k. Uniform Dispute Resolution Policy (UDRP) som administreras av FN organet WIPO (World Intellectual Property Organization).


http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 31 augusti 2009

Strid angående bilder på Wikipedia!

Wikipedia som laddat ner över 3000 bilder från konstmuseet National Portrait Gallery i London riskerar att stämmas för upphovsrättsbrott. Dragkampen gäller tillgängligheten på konst för alla kontra den skyddande rätten för upphovsmannen.

Parterna är ense om att det gäller en principfråga. Wikipedia anser att museer och liknande kulturinrättningar inte ska försöka undanhålla ett gratisuppslagsverk med bilder av allmänt intresse.

National Portrait Gallery å andra sidan anser att de är pionjärer på att få ut sin konst på nätet och de vill ha betalt för bilderna annars äventyras hela digitaliseringen av museets konstföremål.

På museets sida står de brittiska bildarkivens och bildbyråernas sammanslutning som anser att att om de som digitaliserar sina verk inte får betalt kommer sådana investeringar att upphöra —vilket skulle skada alla.

Källa: Dagens nyheter 21 juli 2009

http://varumarkesombudet.se/

torsdag 27 augusti 2009

Förtal på blogg - anonymitet röjd

Historien handlar om en bloggerska i New York, Rosemary Port, som fram tills nu varit anonym på Googles bloggverktyg Blogger, där hon har smutskastat modellen Liskula Cohen. Modellen stämde henne för ärekränkning och i samband med rättegången röjde Google hennes identitet. Som en konsekvens av detta vill hon nu stämma internetjätten på 15 miljoner dollar.

Problemet är bara att bloggerskan missat att läsa användarvillkoren där det står klart och tydligt att bloggaren samtycker till att Google har tillgång till och kan komma att visa användarens personliga information, inklusive innehållet i all kommunikation, om det krävs av Google att göra så i juridiska processer eller på begäran från myndigheter.

Ibland kan det vara bra att läsa igenom det mycket finstilta villkoren innan man agerar.

Källa: Realtid.se 27 ausgusti 2009


http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 26 augusti 2009

Stämning i smörfråga

Svenskt Smör, som tillverkas av de tre mejerierna Arla, Milko och Norrmejerier har lämnat in en stämningsansökan till Marknadsdomstolen mot Lindahls smör eftersom de anser att det kan vara fråga om varumärkessnyltning. Bland annat har minst 250 miljoner kronor investerats i varumärket Svenskt Smör sedan det skapades 1982.

Svenskt Smör anser att det finns stor risk att kunderna förväxlar de två förpackningarna eftersom de är snarlika ”i sin färgsammansättning” och ordet ”smör” har skrivits med ett ”nästan identiskt” typsnitt. Svenskt Smör vill därför få domstolen att förbjuda Lindahls produktion av smörförpackningen.

Dessutom anser man att konsumenterna kan blanda ihop paketen och därmed få uppfattningen om att Lindahls smör kommer från Sverige, vilket är felaktigt eftersom ursprungslandet är Holland.

Källa: SvD 17 augusti 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 25 augusti 2009

Pirate Bay nedstängt!

Anledningen till att Pirate Bay stängdes ner på måndagen var att internetleverantören, Black Internet, hotats med vite på en halv miljon kronor vid fortsatt drift.

Till grund för beslutet från Stockholms tingsrätt ligger den stämning som amerikanska filmindustrin riktat mot grundarna av sajten. De bolag som står bakom stämningen är Columbia, Disney, NBC, Paramount, Sony, 20th Century Fox, Universal, Warner och investeringsbolaget WV. Först när den tvisten är avgjord kan sajten försättas i drift.

Men Pirate Bay kan styra om och få kapacitet från annat håll, menar Black Internets VD Victor Möller. "Men det tar ju lite tid".

Källa: DN 24 auaugsti 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 19 augusti 2009

Varumärket Saab

Varumärket Saab uppskattas vara värt runt 10 miljarder kronor och ägs av Försvarskoncernen Saab och lastbilsbolaget Scania ihop med Saab Automobile.

Nu när Koeningsegg i Ängelholm rycker i varumärket med gripensymbolen är frågan vad varumärket kommer att stå för om affären går i lås. Exklusivitet eller kanske snabbhet? Bolaget som skapat världens snabbaste bil känns tveksamt.

På frågan hur Saab skall förändras svarar Christian von Koeningsegg att de skall satsa på kärnvärdena, nämligen säkerhet, svensk design och bilar som är roliga att köra.

"Inga drastiska förändringar, men förfining och lyft av vissa egenskaper i kombination med en effektivare företagskultur".

Är det det lyftet för bilindustrin och Saab? Nja.

Källa: GP 19 augusti 2009
http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 18 augusti 2009

Spotify - här för att stanna?

Spotify som inte har funnits tillgänglig ens ett år börjar få hinder på vägen. Knäckfrågan är nämligen om ersättningsnivåerna till skivbolag och artister är tillräcklig.

Bland annat har Magnus Uggla på sin blogg uttalat sig om att han får för lite betalt och därmed dragit bort sin musik från Spotify. ”Som en halvdan gatumusikant drar in på en dag”, beskriver han ersättningsnivån.

Däremot rapporterar både Universal och Sony BMG att de tjänar mer pengar på musiken på Spotify än de gör på köpta nedladdningar via Itunes.

Jonas Sjöström, ordförande för Svenska Oberoende Musikproducenter säger att Spotify är ett av de stora samtalsämnena bland de svenska skivbolagen;

"Vi är en bransch som har hackats sönder och håller på att dö. I en sådan här otroligt omvälvande situation, där det mesta handlat om Pirate Bay och andra illegala aktörer, är det klart att vi ser positivt på en bra och laglig tjänst som gör upp med oss på ett bra sätt".

Kanske är det då ändå klokt att låta Spotify, och andra legala nedladdningsajter, fortsätta att växa.


Källa: SvD 14 augsti 2009

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 10 augusti 2009

Slogans - går det att varumärkesskydda?

En slogan, eller slagord på svenska, är registrerbart om den innehåller ord som är distinkta i sig själva, t.ex “Carlsberg - Probably the Best Beer in the World”.

En slogan är dock deskriptiv om den endast beskriver karaktären av varorna eller tjänsterna som varumärket säljs under. T.ex. (CFI T-281/02) “Looks like grass, feels like grass, plays like grass” (CFI, T-130/01) eller “Real people, real solutions” (CFI T-130/01).

Deskriptiva slogans är alltså icke distinkta och kan därför inte registreras.

Vidare är slogans deskriptiva om de avser en ren inbjudan att handla, kund-vänliga slogans och slogans som tar sikte på kunskap, t.ex. “WE KNOW INSURANCE” (klass 36) eller “TWO DAYS A WEEK” (klass 41) R943/04-4.

Å andra sidan är slogans distinkta om de innehåller fantasiord, ordlekar, ironi och rytm eller sublima meddelanden, t.ex. “YOUR SPARE CHANGE COULD CHANGE YOUR LIFE” (klass41), “FEEL AT HOME WHILE YOU ROAM” (klass 38), “LISTEN AND YOU’LL SEE” (klass 9) eller “IMPOSSIBLE IS NOTHING” (klass 25, 28 and 41).

Källa: OAMI, Guidlines


http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 7 augusti 2009

Ifpi hotar Pirate Bays köpare

Ifpi, skivbolagens intresseorganisation, hotar med att ta till rättsliga åtgärder mot Global Gaming Factory när de tar över ägandet av varumärket och sajten The Pirate Bay. Intresseorganisationen jobbar för att fildelningsajten skall stängas.

Hans Pandeya, VD för GGF, säger att Ipfi inte kommer att behöva vidta några rättsliga åtgärder eftersom materialet på Pirate Bay konner att vara lagligt efter köpet.

Källa: SvD fredag 7 augusti 2009


http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 5 augusti 2009

Kalle Anka tar ställning i upphovsrättsfråga!

I Kalle Anka serien nr 30 "En laddad affär" från i år tar serien ställning för upphovsrättsmännen.

Det handlar om ett avsnitt där Knatte, Fnatte och Tjatte laddat ner musik på en CD och lyssnar på den fram till att de ska få pengar att köpa originalet. På frågan från Kalle Anka varför de istället inte behåller den brända CD:n utbrister de; "Nej, det vore oärligt! Det finns upphovsrättsmän! De som har skrivit och spelat musiken måste ju ha sitt leveröd!"

En privatperson har därför anmält serietidningen till Konsumentombudsmannen, KO, för att sprida propaganda mot illegal nerladdning.

Förlaget, Egmont Kärnan uppger sig nu för att ångra publiceringen då debatten om piratkopiering är så het i landet.

Källa: DN 2009-07-28

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 27 juli 2009

Varumärkesombudet tar semester!

Varumärkesombudet tar semester i drygt en vecka och är åter med bloggandet den 6 augusti 2009.

Trevlig sommar!

http://www.varumarkesombudet.se/

söndag 26 juli 2009

Lite om toppdomäner

Som de flesta vet utvecklades Internet fram till mitten av 1980-talet endast av USA. De behövde därför inte sortera adresserna till de lokala nätverkens värddatorer utifrån datanätverkets geografiska placering. Vad de istället gjorde var att sortera adresserna utifrån de verksamhetsområden som de lokala datornätverket användes inom, vilket kom att kallas suffix.

Ett exempel på suffix är .com som var tänkt att användas för kommersiella datornätverk. Ett annat är .net för nätverksoperatörer och t.ex. .org som användes för icke kommersiella organisationer. Men eftersom allt fler icke-amerikanska nätverk kom att ansluta sig till Internet kom varje land att tilldelas ett suffix.

Idag kallas prefixen Top Level Domain, TLD, s.k. toppdomäner. Det finns två typer av TLDs. De som är indelade efter verksamhetsområde kallas generic TLDs (gTLDs), t.ex. .com. De som är indelade efter staters olika gränser kallas country code TLDs (ccTLDs), t.ex .se.

Alla toppdomäner, d.v.s både gTLDs och ccTLDs är båda lika tillgängliga på Internet.



Källa: "Varumärkesskydd" av Claes Granmar, Jure Förlag AB, 2003.

lördag 25 juli 2009

Vad är det för skillnad mellan ® och ™ ?

Även om båda dessa symboler används flitigt har de ingen som helst rättslig betydelse. Ofta används symbolen ® för att markera att varumärket är registrerat medan ™ används för oregistrerade varumärken.

När det gäller oregistrerade varumärken är det i och för sig bra att använda symbolen ™ eftersom man markerar att man anser sig ha ensamrätt till kännetecknet och att det inte är ett allmänt begrepp.

Registrerade varumärken skall alltid användas i samma form som de är registrerade. Man bör inte böja varumärket eller skriva ihop det med andra ord eftersom varumärket löper risk att tappa sin särskiljningsförmåga och därmed degenereras. Att ett varumärke degenereras innebär att det inte längre anses vara ett varumärke utan ett allmänt ord.

Använder man varumärket i löpande text bör man markera att det är ett varumärke genom att använda symbolen ®.

http://www.varumarkesombudet.se/

Lilla licensskolan - Del 3 Förhandlingen

Innan du tar kontakter med motparten bör du försäkra dig om att du har full kunskap hur marknaden ser ut för din immateriella rättighet och särskilt insatt i fördelarna som licensiering kan ge dig och framförallt motparten.

Som licensgivare bör du också tänka på de inkomster som licensieringen skall inbringa. Handlar det endast om ren ekonomisk kompensation i form av en engångssumma eller royalty, eller är det andra fördelar du vill åt, eller båda?

Tänk också på du som licensgivare kommer behöva stödja licenstagaren och på vilket sätt du skall ta betalt för det.

För att bättre kunna sätta ett pris på din licens bör du utgöra en värderinga av din rättighet. Själva värderingen av en immaterialrätt är inte en enkel uppgift och du kan behöva ta hjälp av en expert på området.

Som licenstagare bör du i första hand försäkra dig om att licensgivaren har den legala rätten att licensiera ur rättigheten. Det gör du enklast genom en företagsbesiktning, en s.k. Due deligence där du tar reda på registrerade och oregistrerade rättigheter som finns.

Om någon av parterna inte har en realistisk idé rörande omfattningen av licensen och värdet av rättighet innan förhandlingen börjar, kommer den att ta längre tid och dessutom riskerar att gå i stå.

Licenstagaren bör alltid skriva ett sekretessavtal med licenstagaren eftersom motparten då förbinder sig att inte avslöja detaljer om det som avtalet gäller till en utomstående part. På engelska kallas sekretessavtal Non Disclosure Agreement / Confidentiality Agreement, vilket brukar förkortas med NDA. Det här är särskilt viktigt när det gäller patenterbara uppfinningar.
I sådant fall kan tidigare avslöjande hindra uppfinningen från att patenteras eftersom det absoluta nyhetskravet då inte längre är uppfyllt.

Ett NDA avtal är också väldigt viktigt vid de tillfällen då rättigheten endast går att skydda via ett sådant sekretessavtal, t.ex. företagshemligheter.

Slutligen, om du inte gillar förhandlingar eller om du inte är en skicklig förhandlare är det bäst att hitta någon som är bra på detta som kan hjälpa dig eller förhandla åt dig.

Att förhandla om ett licensavtal kan vara mycket krävande men samtidigt väldigt tillfredsställande.

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 21 juli 2009

Ändrade avgifter vid designering av EG i internationell registrering

OHIM har låtit meddela att det kommer ske ändringar i avgifterna vid designering och efterdesignering av EG vid en internationell ansökan om varumärkesregistrering.

De ny priserna för 1-3 klasser kommer att bli 1311 CHF samt för varje extra klass 226 CHF.

Dessa ändringar kommer att börja gälla från och den 12 augusti 2009.

https://www.xn--varumrkesombudet-znb.se/varum%C3%A4rkestj%C3%A4nster/registrera-varum%C3%A4rke/

lördag 18 juli 2009

Pirate Bay - en ny betaltjänst?

Företaget Global Gaming Factory som köpt Pirate Bay försöker nu förhandla med världens upphovsrättsorganisationer för att piratsajten skall bli helt laglig.

Tanken är att upphovsrättsinnehavarna skall få betalt och att operatörerna ska vara med och bidra till den nya vassare tekniken som företaget vill utveckla. Dessutom skall användarna själva vara med och betala genom en månadsavgift för att bli medlem och därmed kunna ladda ner material. Om användarna själva bidrar med uppladdning och banbredd skall de få sin avgift reducerad.

Enligt Global Gaming Factory:s VD Hans Pandeya skall sajten vara laglig från start genom en s.k. take-down-policy, som innebär att att man tar bort olagligt material så fort en upphovsrättsinnehavare påpekar det.

Än har inte några avtal slutits och det återstår därför att se om The Pirate Bay blir en ny betaltjänst.

Källa: SvD 18 juli 2009

Varmärkesregistrering i Sverige

Varumärkesskydd är ett territoriellt begränsat skydd vilket innebär att om du söker en svensk nationell varumärkesregistrering är skyddet begränsat till att gälla i Sverige. I och med inträdet i det europeiska samarbetet för varumärkesskydd är dock din registrering hindrande för andra som vill söka ett europeiskt varumärke som är förväxlingsbart med din registrering. Det svenska varumärket är dock inte giltigt inom EU. För att få varumärkesskydd i EU:s 27 medlemsstater måste man söka ett s.k. gemenskapsvarumärke.

Registreringsproceduren

Efter att din varumärkesansökan har blivit inlämnad till PRV tar det ca 6 månader upp till 1 år innan den registreras och vinner laga kraft, förutsatt att det inte föreligger några hindrande omständigheter.

Några dagar efter att ansökan blivit inlämnad skickar PRV (Patent- och registreringsverket) en s.k.inlämningsbekräftelse för att du skall kontrollera din ansökan. Om inte PRV anser att det finns några formella eller materilla hinder för ditt varumärke registreras det. Annars får du ett föreläggande som innbär att det finns brister och/eller hinder mot att registrera ditt varumärke. Du får då en viss tid på dig att rätta till felen eller inkomma med ett svar på föreläggande, ett s.k. svaromål.

Samtidigt som ditt varumärke registreras publiceras ditt varumärke i Svensk varumärkestidning. Från publiceringsdagen och två månader framåt löper den s.k. invändingsperioden. Detta innebär att vem som helst som har en äldre rättighet och anser att ditt sökta varumärke är förväxlingsbart med det kan försöka hindra registrering. Om ingen invänding lämntas under invändingsperioden vinner registreringen laga kraft. Du kommer då få ett besked om att din ansökan är godkänd och att ditt varumärke gäller för 10 år i taget.
https://www.xn--varumrkesombudet-znb.se/varum%C3%A4rkestj%C3%A4nster/registrera-varum%C3%A4rke/

torsdag 9 juli 2009

Man åtalad för länkning

IDG rapporterar om ett åtal gällande en man som lagt ut en webblänk till hockeymatcher som sänds via webb-tv på nätet och anses därmed gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott.

Men den webblänk som lagts ut gick till Canal+ egna och oskyddade videoström vilket bekräftas av åklagaren Henrik Rasmusson.

Frågan är om man kan se en länk i sig som ett tillgänliggörande av ett verk. Det tycker inte Daniel Westman som är doktorand vid Institutet för Rättsinformatik och expert på upphovsrättsfrågor.

Liknande frågor har tagits upp av domstolar i bland annat Norge och Tyskland där man slagit fast att länkar i sig är att betrakta som information och inte tillgängliggöranden av andra verk. Enligt Daniel Westman sticker det här åtalet ut internationellt sett.

Varumärkesombudet bevakar.

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 3 juli 2009

Lilla licensskolan - Del 2 Varför licensiera eller skaffa licens?

Nedan följer ett antal fördelar med att licensiera eller att skaffa licens;

Riskfördelning:
När en licensgivare licensierar ut sin rätt att producera och sälja produkter får licenstagarna inkomster från den licensen men tar inte själv risken att producera, lansera eller sälja samma produkter.
Å andra sidan, licenstagaren har rätt att använda licensen utan att behöva axla den risken som det innebär att stå för kostnaderna för forskning och utveckling.

Inkomstgenerering:
En ägare av en immaterialrätt kan själv kommersialisera rättigheten eller erhålla ytterligare inkomster genom att licensiera ut rätten till någon annan som lanserar rättigheten i ett helt nytt område.

Ökat marknadsgenomslag:
Licensgivare kan licensiera ut sin rättighet till ett annat företag att sälja det i ett område som licensgivaren själv inte kan täcka.

Kostnadsreduktion:
Ett företag kan skaffa sig en innovation genom licens och på så sätt undgå kostnaderna för forskning och utveckling.

Tidsparande:
Ett företag kan snabbare få ut dess produkter eller tjänster på marknaden genom att erhålla licens och på så sätt använda redan existerande rättigheter, istället för att återuppfinna hjulet, s.k. “engineering workaround”.

Kunskapstillgång:
Genom att skaffa sig en licens kan ett företag täppa till de kunskapsluckor som det saknar.

Konkurrensfördelar:
Genom att erhålla licens att utnyttja någon annans immateriella rättighet kan företag få konkurrensfördelar jämfört med andra företag utan samma licens.

Samarbete:
Företag kan genom licens ingå effektiva samarbeten och utveckla nya produkter och tjänster.

När du funderar på att ge eller skaffa licens är första steget att undersöka behov och mål hos ditt företag och se hur licensiering kan möte dem.

Att skaffa sig en licens kan vara nödvändigt om du vill använda annans rättighet utan att det skall utgöra intrång, det ger även fördelar (pengar eller ny immaterialrätt) till ditt företag, eller kan utgöra hörnstenen i ditt företag.

Men att ge eller skaffa sig licens behöver inte alltid vara lämpligt, t.ex.

► Ett företag som själv kan kommersialisera sin immateriella rättighet kan bättre möta sina egna mål genom att behålla sin rättighet själv.
► Ett företag bör vara aktsam att licensiera ut sin rättighet under sådana omständigheter som gör att rättighetens värde kan minska.
► Licensgivaren kan vilja debitera royaltys som är för höga och som kan begränsa utvecklingen av ett företag.
► Licensrättigheten är för svag.
► Licensrättigheten är inte giltig, t.ex. om det föreligger tvist eller för att licensgivaren själv inte äger rättigheten och har ingen rätt att licensiera ut den.

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 30 juni 2009

Fildelarna skall tjäna pengar på The Pirate Bay

Idag har det rapporterats om att Global Gaming Factory vill köpa The Pirate Bay och göra sajten laglig som fildelarna skall tjänar pengar på.

Global Gaming Factory vill konkurrera ut gratis fildelning genom olika förslag, bland annat genom att tjäna pengar på att hantera och kontrollera den mycket stora trafikgenomströmningen som genereras av fildelningen.

Ett annat förslag är att fildelarna själva skall kunna tjäna pengar på sajten genom en form av distribuerad lagring. Upphovsrättsinnehavarna eller andra skall då betala för att utnyttja fildelarnas hårddiskar. Företaget vill få licenser med upphovsrättsinnehavarna genom intäktsdelning. Musik- och filmbolagen skall alltså kompenseras med licensavgifter och på så sätt skall The Pirate Bay bli en laglig tjänst.

Det sista förslaget är att tjäna pengar på annonser som naturligtvis är den mest beprövade intäktsmodellen.

Vad som kommer att ske är trots allt mycket oklart. Men en sak är säker; The Pirate Bay är ett mycket starkt varumärke som är långt ifrån dött och begravet.


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/webbtv/artikel_3142311.svd

Lilla licensskolan - Del 1 Vad är en licens?

En licens utgör ett tillstånd att handha en skyddad rättighet som annars skulle utgöra intrång av någon annans immaterialrätt. Personen som licensierar ut sin rätt kallas licensgivare (licensor på engelska) och personen som erhåller licensen kallas licenstagare (licensee). Det kan naturligtvis finnas fler än en licensgivare och licenstagare.

Ett vanligt exempel på en IP licens (Immaterialrätt) är när du köper en kopia på en mjukvara för att använda den i din verksamhet.

Villkoren för en IP licens kan variera. Licenstagaren och licensgivaren kommer ofta överens om vilka regler som skall gälla genom förhandling. Resultatet av dessa förhandlingar beror på de förhandlande parternas styrka.

Den som äger en unik immaterialrätt har större möjlighet att erhålla mer gynnsamma villkor än om licenstagaren har fler attraktiva alternativ.

Immaterialrätt kan licensieras ut eller licensieras in. Till exempel kan du licensiera ut till ett annat företag eller organisation och i gengäld erhålla ekonomisk kompensation.

Du licensierar in när du har ett behov av att använda ett annat företags IP för att kunna utveckla ditt egna företag och/eller produkter.

Det är också viktigt att bära i minnet att du vid en förhandling accepterar att din rättighet kanske inte är fullt så attraktivt för en potentiell licenstagare som du skulle önska.

Källa: UK Intellectual Property Office, "How Licensing Intellectual Property Can Help Your Business".

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 24 juni 2009

Driftig.nu om varumärken

Image-, design- och varumärkesfrågor har fått större plats bland företag, som eftersträvar att fylla sina produkter och tjänster med ökat värde och mening. Försöken att etablera djupare och mer värdegrundade relationer till kunderna blir större.
Så hur hittar du som ledare värden som kan utveckla och bibehålla lojaliteten mellan kund och ditt företag?

Läs hela artikeln; http://www.driftig.nu/Karriar/Image-design-och-varumarkesfragor-har-fatt-storre-plats-bland-foretag

tisdag 23 juni 2009

Varumärket som skyddsobjekt

Marianne Levin är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, specialiserad på immaterialrätt och föreståndare för Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt (IFIM).

Så här skriver hon bland annat om varför varumärken är skyddsvärda;

-Varumärket utgör förbindelselänken mellan ett företag och dess kundkrets. Det är denna länk som skyddas.

-Varumärket blir först till något i en bestämd miljö (i sin kommersiella miljö). Där kan det ha ett kommersiellt värde som vida överstiger ett bra patents.

-Ett varumärke är också en typisk ursprungsangivelse eftersom kunder observerar att varor härrör från ett viss företag.
Varumärket innehar därför också en indivudaliseringsfunktion även om företaget inte är känt.

-Ett varumärke har också en garantifunktion eftersom alla vet att pålitliga företag gör sitt yttersta för att hålla kvaliteten hos sina märkta varor.

Källa: "Immaterialrätt", Marianne Levin, 9:e upplagan, Nordstedts Juridik 2007.

måndag 22 juni 2009

Varumärkesombudet tipsar!

Varumärkesombudet tipsar om esi Techtrans, http://www.esitechtrans.com/, en mindre konsultbyrå som hjälper svenska företag att etablera handel i USA.

Eftersom de även hjälper till med varumärkesregistreringar i USA är de en naturlig samarbetspartner för oss!



http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 17 juni 2009

Egypten med i Madridsystemet

Egypten har ratificerat Protokollet i det s.k. Madridsystemet för internationella varumärkesregistreringar. Det innebär att man nu kan designera Egypten vid en internationell varumärkesansökan.

Madridprotokollet i Egypten kommer äga giltighet från och med den 3 september 2009.

Antalet länder som är anslutna till Madridsystemet är 83.

Källa: WIPO

http://www.varumarkesombudet.se

söndag 14 juni 2009

Mamman som varumärkesskyddade sitt smeknamn!

I januari i år födde amerikanskan Nadya Suleman, 33, åttlingar, rapporterar CNNs webbupplaga. Hon blev ökänd under smeknamnet "Octomom" och planerar en dokusåpa om barnen och deras uppväxt. Men när hon tänkte varumärkesskydda sitt smeknamn hade redan ett bolag i Texas ansökt om varumärkesregistrering av Octomom för iPhone spel!

Suleman sökte i april varumärkesregistrering av sitt smeknamn Octomom i bland annat klass 41 medan Texasföretaget Super Happy Fun Fun, Inc. redan i mars hade sökt för OctoMom även de i klass 41.

Hur som helst kommer Sulemans varumärkesansökan med största sannolikhet att godkännas eftersom hon sökt för TV-underhållning i form av "reality-show" medan Texasföretaget sökt för dataspel och liknande.

Mer info: http://edition.cnn.com/2009/US/04/15/octuplet.mom/index.html


Sveriges högst rankade varumärken!

De högst rankade varumärkena i Sverige är bland annat Felix, GB Glace och Daim!

På Superbrands anser man att orsaken till detta är att svenska varumärken klarat finanskrisen bättre än andra och att Sverige som varumärke har ett gott rykte i omvärlden. Men också för svenskar generellt!

För mer information: http://www.superbrands.nu/sv/superbrands/

Källa: http://capdesign.idg.se/2.990/1.232234/svenska-varumarken-okar-i-popularitet

lördag 13 juni 2009

Registrera varumärken!

När du har bestämt dig för ett varumärke bör du registrera det så fort som möjligt. Bland annat för att förhindra att någon annan hinner före och registrerar ett varumärke som sedan kan utgöra hinder för användningen av ditt varumärke. Det är också ett effektivt sätt att förhindra andra från att använda ditt varumärke för samma eller liknande produkter och därmed snylta på upparbetad goodwill och renommé.
Det går att erhålla fyra olika typer av varumärkesskydd genom registrering. De fyra olika skydden ger varumärket olika stort skyddsomfång.
Dessa fyra är;
  • nationellt varumärksskydd i Sverige
  • gemenskapsrättsligt varumärkesskydd för EU:s 27 medlemsstater
  • internationell varumärkesskydd begränsat till de valda kontrakterande medlemsstaterna
  • varumärkesskydd i utlandet
Nationellt varumärkesskydd är begränsat till territoriet Sverige. Det betyder att du får skydd i hela landet för de varor och tjänster som du har angivit. Söker du däremot ett gemenskapsvarumärke får du skydd i EU:s samtliga 27 medlemsstater. Du kan då inte välja vilka länder du skall söka varumärkesskydd för utan här gäller principen alla länder eller inget. Däremot kan man vid en internationell varumärkesansökan välja bland de stater som är anslutna till det internationella systemet för varumärkesskydd. Slutligen kan du söka skydd i enskilda utländska länder såsom USA.
Hur du väljer att söka varumärkesskydd beror helt på vilka marknader du är verksam i idag och vilka expansionsplaner du har i framtiden. Ingen registrering utesluter den andra utan det står dig fritt att registrera ditt varumärke vart du vill. Det som är avgörande är vilka territorier du vill vara skyddad i.

fredag 12 juni 2009

Statliga och internationella beteckningar!

Pariskonventionen är ett av de första immaterialrättsliga traktaten inom området och undertecknades i Paris 1883 och omfattar idag 173 länder.

Artikel 6ter i Pariskonventionen föreskriver ett förbudet för allmänheten att varumärkesskydda statliga symboler, officiella kännetecken och emblem. Endast "behöriga organ" såsom stater, officiella organisationer och dess likar kan varumärkesskydda sådana symboler.

Den svenska Varumärkeslagen föreskriver ett liknande förbud där det sägs att "ett varumärke inte får registreras om i märket utan tillstånd tagits in sådan statlig eller internationell beteckning eller sådant kommunalt vapen". Jfr 14§ 1 st. VmL.

F.o.m den 31 mars 2009 publiceras dessa rättigheter elektroniskt i den s.k. “6ter Express” databasen.

Nedan anges några exempel på symboler som omfattas Artikel 6ter och som publicerats i den nya databasen;